Från distans till virtuell

Översikt av utvecklingen inom distansutbildningen vid Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi - om att skapa en flexibel inlärningsmiljö

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi har sedan medlet av 1980-talet utvecklat distansundervisningen särskilt inom det öppna universitetet. Öppen universitetsundervisning arrangerad av Åbo Akademi omfattar områdena längs kustområdena, en sträcka på ca 1000 km. Undervisning ordnas i samarbete med ett trettiotal lokala vuxenutbildningsinstitutioner och deltagarna uppgick 1999 till ca 2500 personer. Kursernas antal steg till över 200 och antalet heldagsstudieplatser till 750. Antalet studieveckor som avlades inom öppna universitetet 1999 var över 8500. Resultatet kan anses som mycket tillfredsställande och motsvarar till alla delar nationella förväntningar (andel av totala antalet studerande inom det öppna universitetet).

Inom den yrkesinriktade fortbildningen har utvecklingen varit ännu snabbare och målsättningarna har med stor marginal överskridits. Drygt 2000 personer deltog i närmare 200 fortbildningskurser av varierande längd.

Utvecklingen på 1980- och 1990-talet

Distansundervisningen har under årens lopp utvecklats från att i början framförallt ha baserats på närundervisning som förmedlats av universitetslärare som rest till de lokala studieplatserna till att i allt högre grad förmedlas med hjälp av olika slag av informationsteknologi. I slutet av 80-talet påbörjades en mera systematisk användning av telefon i kombination med bl a fax och också radio- och videoprogram användes för att stöda den utlokaliserade undervisningen. I medlet av 1990-talet kompletterades de tekniska hjälpmedlen med videokonferenser, vilket gjorde det möjligt att sammankoppla flera studieplatser samtidigt.

De distansöverbryggande tekniska lösningarna har på olika sätt rationaliserat undervisningsarrangemangen och framförallt har lärarnas resande märkbart minskat. Den lokala studieverksamheten har dock utgjort kärnan i undervisningen och bestått av föreläsningar face-to-face - om likväl i mindre skala - tutorträffar, litteraturstudier och övningar i enlighet med akademins kursfordringar. Ytterligare har särskilt studiematerial utarbetats vid behov. Planeringen av distansundervisningens pedagogiska uppläggning har skett vid Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i samarbete med ämnesansvariga vid institutionerna.

Utmärkande för utvecklandet av vuxenutbildningen vid Åbo Akademi är det nära samarbetet med institutionerna. Integreringen av vuxenutbildningen med grundutbildningen har uppställts som en allmän strategi av universitetet och härigenom har det uppstått ömsesidiga fördelar.
Samarbetet med de lokala vuxenutbildningsinstitutionerna har framförallt bestått i att dessa har handhaft de praktiska arrangemangen samt i hög grad stått för finansieringen.

Datorbaserade lösningar

Sedan medlet av 1990-talet har den datorbaserade tekniken fått ett allt större utrymme. Som första ämne "virtualiserades" informationsbehandling (15sv), vilket i praktiken innebar att kontakterna mellan studenter, lärare, tutorer och ansvariga planerare gick via e-post och att övningsuppgifter och lärarfeedback förmedlades digitalt. Kurserna innehöll även närundervisning framför allt i början och som avslutning. Motsvarande modell har sedan tillämpats på andra ämnen men modifierats utgående från de olika ämnenas behov. Nämnas kan som exempel att för konstvetenskapens del digitaliserades en stor mängd bilder, vilket möjliggjorde att konstvetenskapen kunde erbjudas i större omfattning och med bättre kvalitet än tidigare. Särskild uppmärksamhet har den kvinnovetenskapliga kursen "Ursäkta blodspåren" erhållit. Denna kurs gjordes i samarbete med Rundradion och kompletterades med lokala tutorträffar, övningsarbeten, skräddarsytt studiematerial och gemensamma föreläsningar. Inom fortbildning har den nya informationsteknologin använts bl a inom lärarfortbildning, där största delen av undervisningen skett via videokonferenser och datorkontakter.

Internationellt samarbete

Nämnas kan också Fortbildningscentralens aktiva medverkan i internationella projekt såsom Baltic University Programme, EU-programmen Humanities och Virtue och Alpha-programmet Patagonia. Ytterligare har Fortbildningscentralen medverkat i ett antal mindre program. De internationella programmen har varit mycket lärorika och Fortbildningscentralens kunnande har även via dem utvecklats kontinuerligt. Ett aktuellt projekt som Fortbildningscentralen medverkar i är BENVIC - Benchmarking Virtual Campuses, ett EU-finansierat projekt som leds av det virtuella universitetet i Barcelona och med övriga medverkare från universitet i London, Bryssel, och Erlangen-Nurnberg. Utvärderare är Scienter, Tavistock och CRE.
Hela 90-talet kan sägas utmärkas av experiment- och försöksverksamheten såväl beträffande pedagogisk uppläggning som informationsteknologiska tillämpningar. Ambitionerna har resulterat i mycket positiv respons. Att Åbo Akademi utsågs till kvalitetsenhet inom vuxenutbildningen för åren 1999-2001 kan åtminstone delvis tillskrivas dessa aktiviteter.

2000-talets flexibla inlärningsmiljöer

Mångfalden av studeranden

Betonandet av det livslånga lärandet och förändrade studievillkor har inneburit att gruppen av studerande håller på att märkbart förändras. Universitetsstuderande utgör inte längre en homogen grupp utan består till stor del av människor i olika åldrar och av personer som vid sidan av sina studier yrkesarbetar och har familj. De vuxenstuderandes antal ökar hela tiden. I det "gränslösa" Europa skall inte heller intresset bland utländska studerande underskattas. En grupp vars studiemöjligheter hittills varit kringskurna är handikappade för vilka den nya teknologin kan ha betydelse. För att tillgodose behoven bland mångfalden av studerande bör studievillkoren vara flexibelt anpassningsbara. Flexibiliteten gäller framförallt tid och plats men också studieplaner och praktiska arrangemang.

Studentorienterad pedagogik

Utgångspunkten i den pedagogiska verksamheten tas i studenternas inlärning. Den studentorienterade pedagogiken utgår ifrån att lärande är en process som sker dels interpersonellt dels intrapersonellt. Den studerande är själv ansvarig för sitt lärande men har tillgång till en miljö som på ett flexibelt sätt erbjuder stöd och resurser i enlighet med hans eller hennes behov. Undervisning i traditionell bemärkelse minskar och lärarna får mera rollen av handledare och vägledare. Studievägledningens betydelse ökar märkbart i den nya inlärningsmiljön.

Webbaserade nätverk

Utvecklandet av distansundervisningen har nu gått in i ett nytt skede. Informationsteknologin erbjuder idag så kraftfulla instrument att frågan inte längre gäller enbart en komplettering av tidigare teknik utan innebär att hela inlärningsmiljön bör revideras. Informationsteknologin och i synnerhet den webbaserade nätverkstekniken har tagit rollen som en katalysator för nytänkande inom utbildning och undervisning.

Inom ramen för det kvalitetsprojekt (Pro Q) som Fortbildningscentralen satte igång 1998 har som ett kvantitativt mål uppställts att 70 procent av Fortbildningscentralens kurser skall "virtualiseras" före utgången av år 2001. I praktiken innebär detta att största delen av Fortbildningscentralens kurser innehåller klara element av www-baserad teknik. Kvalitetsprojektets övergripande mål är att utveckla verksamheten med beaktande av förändringarna i efterfrågan på vuxenutbildning och att vidareutveckla de pedagogiska och administrativa processerna inom Fortbildningscentralen. I projektet deltar ett tjugotal anställda på Fortbildningscentralen plus lärare, tutorer och ämnesansvariga.

Inom ramen för projektet bygger Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi nya, flexibla, webbaserade inlärningsmiljöer för ett stort antal akademiska ämnen. Intresset bland ämnesinstitutionerna är stort. Följande ämnen är aktuella under de närmaste två åren:

- Allmän teologi
- Redovisning
- Miljökunskap
- Psykologi
- Konstvetenskap
- Informationsförvaltning
- Ekonomisk geografi
- Informationsbehandling
- Rättsvetenskap
- Kvinnovetenskap
- Sociologi

Kurserna utvecklas i team där Fortbildningscentralen erbjuder pedagogisk och teknisk expertis och ämnesinstitutionerna står för den innehållsmässiga kvaliteten och utformningen.

Arbetet inom kvalitetsprojektet är uppdelat i tre projektgrupper:

KvIT utvecklar tekniska modeller och konkreta lösningar för vid Fortbildningscentralen lämpliga virtuella inlärningsmiljöer. Vid sidan av detta kartläggs personalens IT-kunnande och på basen av det gör gruppen en plan för att höja samtliga arbetstagares kompetens när det gäller användning av utrustning och programvara för kursverksamhet och andra rutiner.

PedaQ fördjupar FC:s kunskap om pedagogiska processer och utvecklar lösningar och stödsystem för lärande i virtuell och reell miljö. Gruppen arbetar i första hand med kompetensbeskrivningar för kursledare och lärare och utarbetar stödjande material samt uppgör program för kursledares och lärares pedagogiska kompetensutveckling. Gruppen handhar i samarbete med KvIT arbetet med pedagogiska och tekniska tillämpningar inom olika kurser och ämnen.

ProcQ granskar de administrativa processerna (planering, kursadministration, ekonomi, marknadsföring etc) och utvecklar dessa så att de stöder den pedagogiska verksamheten.

Arbetet i delprojekten har varit livligt och konkret och hittills inneburit bland annat en omfattande personalutbildning såväl beträffande pedagogik som teknik samt innehållsmässig planering och omarbetning av aktuella akademiska ämnen. Förebilder finns vid flera universitet i Finland och i Europa men arbetet bygger framför allt på de erfarenheter som utvecklandet av distansundervisningen under tidigare skeden gett och som i Finland allmänt kallats flerform.

Som teknisk plattform för förverkligandet av den webbaserade inlärningsmiljön har Fortbildningscentralen valt LotusLearningSpace. Plattformen har valts för att den erbjuder ett beprövat och lätthanterligt verktyg för virtuell kommunikation. Fortbildningscentralen samarbetar kring plattformen med Institutionen för informationsbehandling och Institutet för avancerad beslutsplanering. LotusLearningSpace stöds av andra delar av "Lotusfamiljen". Fortbildningscentralen hoppas på ett närmare samarbete med IT-företaget på området i syfte att uppnå ekonomiska och tekniska fördelar.

Arbetet finansieras tills vidare med medel som erhållits tack vare kvalitetsutmärkelsen och med medel för öppen universitetsundervisning.

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi strävar efter att genom praktisk verksamhet utveckla sådana modeller som på ett lätthanterligt sätt kan användas även inom andra sektorer inom universitetet.

Margita Vainio
15.2.2000