ARTKÄNNEDOMSFÖRTECKNING del III, utarbetad av Kjell Weppling 1983
AVES

För varje art anges:
- det vetenskapliga (1982), svenska och finska namnet
- artens status som flyttfågel, där

F = flyttande art
DF = delvis flyttande art
S = obligat stationär art
I = invasionsart;
för de flyttande anges dessutom den genomsnittliga ankomststiden till sydkusten (vårflyttningen)

- förekomst i Finland samt biotopval
- viktigare ekologiska särdrag (opportunister, indikatorarter, anpassningar, inplanterade arter, nykomlingar etc.)
- huvudsaklig föda (= 0 )

*Inga tecknade bilder finns i fågelavsnittet, goda fågelböcker finnsi stor mängd.
Fina sidor på www hittar du här.

   
Klass AVES (fåglar)

Ordning GAVIIFORMES
Gavia arctica storlom, kuikka F (s. IV)
Hela landet, speciellt stora oligotrofa skogssjöar; södra Finland även mindre, något eutrofare sjöar. Skygg och lättstörd. Lidit av fritidsbebyggelse. Häckningsförsök även i skärgården (havsstränder) med dåligt resultat (vattenståndsfluktuationer!)
oSmåfisk, kräftdjur, inseklarver

Gavia stellata
smålom, laakkuri F (s. IV)
Företrädelsevis i mellersta och norra Finland som häckande, sporadiska häckningslokaler t.o.m. på Hangö udd o. Åland. Små dammar, sjöar, ej allmän. Skygg, lättstörd, hotad av kulturens utbredning, framförallt i södra Finland.
o Fisk, snäckor, musslor, vatteninsekter

Ordning PODICIPEDIFORMES 		 
Podiceps cristatus skäggdopping, silkkiuikku F (m. IV)
Eutrofa sjöar och havsvikar med kraftig vegetation. Södra och mellersta Finland, allmän. Eutrofiindikator, häckar i stora kolonier.
o Fisk, små kräftor, musslor

Podiceps griseigena
gråhakedopping, härkälintu F (s. IV)
Ända upp till polcirkeln i sjöar och dammar med välutvecklad vegetation, tämligen allmän.
o Fisk, vatteninsekter

Podiceps auritus
svarthakedopping, mustakurkku-uikku F (s. IV)
Södra och mellersta Finland, tämligen allmän. I små och medelstora igenvuxna dammar o. sjöar
o Vatteninsekter, grodyngel, blötdjur m.m.

Phalacrocorax carbo
storskarv, merimetso DF
Vid kusterna, framför allt vår o. höst (tillfälligt även övervintrande). Häckar vid atlantkusten och i södra Östersjön.
o Fisk

Ardea cinerea
gråhäger, harmaahaikara F
Sporadiskt, framför allt på sensomrar o. höst; häckar sällsynt
o Fisk, grodor, vattenödlor

Botaurus stellaris
rördrom , kaulushaikara F (s. IV)

Södra Finland i vassrika vikar o. sjöar. Sällsynt. Karakteristiskt dovt hoande nattetid, hotad art p.g.a. utdikning o. upptorkning av våtmarker.
o Fisk, grodor och övriga smådjur

Ordning ANSERIFORMES
Cygnus cygnus sångsvan, laulujoutsen F (b. IV)
Norra och nordöstra Finland. På 50-talet mycket sällsynt (jakt!), men på sistone har stammen vuxit o. spritt sig söderut. Mycket skygg art.
o Vattenväxter

Cygnus olor
knölsvan , kyhmyjoutsen DF
Häckar numera allmänt vid syd- och sydvästkusten samt på Åland, häckningsbiotop vassrika vikar o. sjöar. Ursprungligen en parkfågel, förvildades först på Åland, spred sig snabbt till hela SW skärgårdsområdet. Utbredningen begränsas norrut av isläggningen (får inte ske förrän ungarna blir flygga).
o Vattenväxter

Branta bernicla
prutgås, sepelhanhi F (s.V)
Häckar på tundran, hos oss förbiflyttare (stora mängder i slutet av maj).
o Zostera marina (stark nedgång i beståndet då Z. marina försvann på övervintringsområden i Nordsjön).

Branta canadensis
kanadagås , kanadanhanhi F
Har börjat häcka i SW skärgården efter inplantering. Häckningsbiotop hos oss tillsvidare kobbar och skär, håller på att tränga undan grågåsen.

Anser anser
grågås, merihanhi F, DF (b. IV)
Häckar längs med kusterna, lugna kobbar o. skär; eutrofa sjöar
o Strandväxter, sädesbrodd

Anser fabalis
sädgås, metsähanhi F (m. IV)
Häckar vid myr- o. skogssjöar i Norra Finland ner till Kajana-trakten. Skygg, ses i allmänhet rastande under flyttningen vår och höst.
o Växtätare

Anas platyrhynchos
gräsand, heinä- l. sinisorsa DF
Den allmännaste halvdykaren, hela landet; viktigt jaktbyte.
o Frön,frukter, insekter och andra smådjur

Anas crecca
kricka, tavi F (b. IV)
Vår minsta halvdykare: Hela landet, allmän.
o Frön, växtdelar

Anas penelope
bläsand, haapana F(m. IV)
Hela landet, allmän. Omtyckt jaktbyte.
o Växtätare (vattenväxter, gräs)
Anas acuta stjärttand, jouhisorsa F (m. IV)
Hela landet, tämligen allmän. Häckar i något kargare biotoper än andra Anas -arter.
o Växtätare

Anas clypeata
skedand, lapasorsa F(m. IV)
Södra och mellersta Finland, grunda vegetationsrika sjöar och havsvikar.
o Smådjur av olika slag

Aythya ferina
brunand, punasotka F(b. IV)
Södra och mellersta Finland, vegetationsrika sjöar och havsvikar.
o Vattenväxter, frön, små vattenlevande djur

Aythya fuligula
vigg tukkasotka F(b. IV)

Mycket allmän, hela landet; häckar i sjöar och utmed kusterna i övervägande frodig miljö.
o Smådjur


Somateria mollissima


ejder, haahka
Häckar utmed kusterna, allmän där den huvudsakliga födoorganismen, blåmusslan, är vanlig.

Melanitta nigra
sjöorre, mustalintu F(m.V)

Häckar i norra Finland i tundrasjöar, ses i stora flockar längs sydkusten i samband med
vårflyttningen.
o Blåmusslor, snäckor, kräftdjur, mygglarver.


Melanitta fusca
svärta pilkkassiipi F(s. IV)
Häckar utmed kusterna i den inre o. mellersta skärgården samt sjöar i N-Finland.
o Musslor, snäckor, kräftdjur

Clangula hyemalis
alfågel, alli DF (följer isranden)
Häckar på tundran i små sjöar, ses i söder främst under vårflyttningen i medlet av maj. Utgör, som många andra sjöfåglar, en indikator på havsföroreningar som drabbat övervintringsområdena i södra Östersjön och Nordsjön (främst oljeolyckor). Beståndet har under senare tid minskat.
o Smådjur, framför allt kräftdjur vintertid, mygglarver sommartid

Bucephala clangula
knipa, telkkä F(b. IV)
Hela Finland, hålbyggare.
o Snäckor, musslor, insektlarver

Mergus serrator
småskrake, pikku-l. tukkakoskelo DF(m. IV)
Hela landet, företrädelsevis vid kusten.
o Småfisk

Mergus merganser
storskrake , isokoskelo DF(s. III)
Hela landet, häckar i håligheter, en stor del övervintrar; vintertid i stora flockar utmed isranden.
o Fisk