Ordning SYGNATHIFORMES
(havsnålar, kantnålar)
Familj Sygnathidae

Nerophis ophidion
vanl. havsnål, siloneula
- M. Br. Längs hela kusten; sällsynt i Bottenhavet. Algzonen.

Sygnathus typhle
tångsnälla, särmäneula
- M. Br. Vanligast kring Åland och sydvästra Finland på grunda grusbottnar i algzonen. Simmar vanligen upprätt.

Ordning PERCIFORMES		  
Familj Percidae (abborrfiskar)

Perca fluviatilis
abborre, ahven, perch
- S. 35-40 cm. 1-1,5 kg. Hela landet, insjöar och brackvatten. Den vanligaste fiskarten i Finland (gäddan vanligare i norr). I de flesta vatten, t.o.m. i små skogstjärnar där andra fiskarter saknas. Vår- sommar på grunda områden.; djupare till vintern. Leker i maj (hane 9-12 cm min. ;hona 12-14 cm min.)
F: plankton, mollusker, kräftdjur, insekter, fisk
Fångst: 10 810 ton, 35,6 mmk (75% insjöar)

Stizosteidon luciperca
gös, kuha
- S. Södra och mellersta Finland i större sjöar; innerskärgårdar. Trivs bäst i grumligt vatten. Leker i maj-juni, ler- och grusbottnar. Snabbvuxen. Min. mått 37 cm. Fridlyst i juni. God matfisk.
F: kräftdjur, fiskyngel; rovfisk senast andra levnadsåret: mört, löja, mujka, etc.
Fångst: 1097 ton, 1,08 mmk

Acerina cernua
gers (gärs), kiiski
- S. 8-15 cm. Brackvatten i hela landet, insjöar utom allra nordligaste. Bottenfisk. Leker i april-maj efter islossning.
F: bottendjur, rom, fiskyngel; eg. allätare

Familj Gobidae
(smörbultar)

Gobius niger
svart smörbult, mustatokko
- M. Br. Havsområden mellan H: fors och Åland. 6-9 cm.
Sällsynt. I strandzonen vanligen på grusbotten, djupare områden andra vintern. Könsmogen vid 1 år.
F: kräftdjur, insektlarver.


Pomatoschistus minutus
sandstubb, hietatokko
- M. Br. 5-6 cm. Den vanligaste Gobidae-arten i Finland. Upp till Uleåborg längs kusten. Stimfisk på grunda sandbotten. Könsmogen vid 1-2 år. Bobyggare.
F: kräftdjur, “maskar”

Pomatoschistus microps
lerstubb, liejutokko
- M. Br. 4-5 cm. Litet känd i våra vatten; troligen relativt vanlig. Liknar P. minutus.

Familj Cottidae
(simpor)

Cottus gobio
stensimpa, kivisimppu
- M. Br. 7-9 cm. Längs hela kusten + insjöområden utom längst i norr. Kräver syrerikt vatten. Vistas en och en under stenar i strandzonen. Leker i april-maj. Bobyggare. Revirförsvarare.
F: bottenfauna, fiskyngel, rom

Myxocephalus scorpius
rötsimpa, isosimppu
- M. Br. 20-30 cm. Längs hela kusten, vanligast dock i Finska viken. Vistas vanligen i 5-15 m:s djup eller mer. Leker i dec.-jan. Boförsvarare. Hanen har lekdräkt, giftiga gällockstaggar under lektiden.
F: kräftdjur, småfisk, yngel

Triglopsis quadricornis
hornsimpa, härkäsippu
- Älvmynningar och havsvikar i ishavsområdet, hos oss ishavsrelikt i norra Östersjön, Finska Viken, Bottenhavet samt i ett 20-tal sjöar i södra och mellersta Finland. Kallvattensart. Bottenfisk. Leker nov.-mars.
F: kräftdjur (ex. spånakäring, insektlarver, småfisk)

Familj Cyclopteridae		  

Cyclopterus lumpus
sjurygg, rasvakala

- M. Br. Max. 15-20 cm. Kustområdet. Vistas relativt orörlig i algzonen under febr-aug. Resten av året i djupare vatten.

Liparis liparis
ringbuk, imukala
- M. Br. Längs kusten upp till Kvarken.

Familj Pholidae		  

Pholis gunellus
tejstefisk, teisti
- M. Br. 15-25 cm. Havsområden mellan H:fors-Kaskö. Grunda områden i algzonen. Leker i nov.-mars. Båda könen vaktar rommen och ynglen.
F: bottendjur, kräftdjur

Familj Zoarcidae		  

Zoarces viviparus
tånglake, kivinilkka
- M. Br. 20-30 cm. Hela kustområdet, dock sällsynt i Bottenhavet o. Bottenviken. Vistas i algzonen ned till 25 m:s djup. Parning aug.-sept. Honan föder levande ungar 20-300 st.
F: bottendjur, rom, småfisk

Familj Ammodytidae
(tobisfiskar)

Hyperoplus lanceolatus
tobiskung el. vittobis, iso tuulenkala
- M. Br. 20-30 cm. Syd-sydvästkusten upp till Brahestad. Vintertid på djupvatten, vår- sommar-höst på grunda sandbottnar. Leker på c. 20 m:s djup, sandbotten, i maj-juli.
F: fiskyngel, kräftdjur

Ammodytes tobianus
kusttobis el. blåtobis, pikkutuulenkala
- 14-18 cm. Hela kustområdet. Största delen av året pelagisk i stora stim. Sommartid dock på några meters djup på sandbottenområden. Leker i aug.-sept. intill stränderna.
F: kräftdjur, fisk

Ordning PLEURONECTIFORMES
(flundrefiskar)
Familj Pleuronectidae (högerögda flundror)

Platichtys flesus
flundra el. skrubbskädda, kampela
- M. Br. 15-30 cm. Längs kusten, vanligast dock inom området Borgå-Björneborg. Ler och sandbottnar. Under sommaren i algzonen, 1-20 m:s djup; resten av året på djupare vatten. Jagar främst nattetid. Könsmogen vid 3-4 år. Leker i maj-juni, 20-30 m:s djup. Yngeluppväxt på grunda sandområden. God matfisk.
F: musslor (spec. Macoma baltica), kräftdjur och andra bottendjur
Fångst: 399 ton, 0,9 mmk

Pleuronectes platessa
rödspätta, punakampela
- M. Br. 25-40 cm. Kräver minst 10-15‰ salinitet för att leken skall lyckas. Påträffas regelbundet i våra vatten.

Familj Bothidae

(vänsterögda flundror)

Psetta maxima
piggvar, piikkikampela

- M. Br. 20-40 cm. Längs kusten upp till Kvarken, vanligast i området Borgå-Åland. Grunda sand- o. lerbottnar. Vintertid djupare. Könsmogen vid 3-4 år. Leker omkring juni på 10-70 m:s djup. God matfisk.