PISCES, REPTILIA, AMPHIBIA

För varje art anges data om utbredning i Finland, biotop, lektid, föda (F), fångst mm.

V = vandringsfisk
S = sötvattensart
Br = brackvattensart
M = marin art
     
  Subphylum Gnathostomata (käkförsedda ryggradsdjur)
  Superklass PISCES  
  Klass CHONDROICHTYES (broskfiskar)
  - nagra, rockor  
 
Klass OSTEICHTHYES
(benfiskar)
  Ordning ACIPENSERIFORMES  
 

Acipenser sturio

 stör, sampi
 
  - V.S. Enstaka gånger i finska kustvatten.  
 
Ordning CLUPEIFORMES
(sillartade fiskar)
  - ca 1/3 av världsfisket  
  Familj Clupeidae  
 

Clupea harengus

 sill, silli, herring
 
- Marin
  
 


Clupea harengus var. membras
strömming, silakka, Baltic herring
 
  - M. Br. 20 cm. Sillens Östersjöform. Hela Östersjön; pelagisk stimfisk; regelbundna vandringar mellan kusten och öppna havet. Höst- och vårlekande stammar.
F: zooplankton, fiskyngel.
Fångst: 83 130 ton/år, 69 mmk
Ingår i Östersjöns övervakningsprogram: regelbundna analyser av halter av Cd, Pb, Cu, Zn, Hg, PCB, DDT, etc. tidvis, speciellt i södra delarna höga halter av bl.a. PCB, DDT.
 
Clupea sprattus
vassbuk, skarpsill, kilohaili
 
 

- M. Br. 12-18 cm. Vanlig i Finska Viken till Kotka och upp till Kvarken-området. Sällsynt i Bottenhavet. Pelagisk stimfisk, öppna havet. Könsmognad 1-2 år.
F: zooplankton, fiskyngel, rom.
Fångst: c. 3 125 ton, 2, 64 mmk.
 
Ordning SALMONIFORMES
(laxfiskar)
  Familj Salmonidae  
 

- S. Br. M. Ett stort antal olika sikformer. Hela landet; insjöar och havsområden. Artkomplexet komplicerat.
Sikarna relativt föroreningskänsliga; kräver kallt och syrerikt vatten. Formerna artbestäms säkrast vid lekplatserna och på basen av antalet gälräfständer, protein-taxonomi etc. Fångststorlek c. 30-60 cm. Könsmogna vid 2-5 år.
Lek: okt.-jan.
F. plankton, bottendjur, rom, fiskyngel (beroende på sikform)
Fångst: havet 1 996 ton, 18,6 mmk, sötvatten 1 286 ton 12.7 mmk

Exempel på några sikformer:

 
Coregonus nasus
kustlekande sik, karisiika (Coregonus sp. - white fish)
  - leker i havet, Östersjön
 
Coregonus lavaretus

vandringssik
   
  - leker i älvar och åar; Östersjön  
 
Coregonus muksun
planktonsik
  - Saimen, Kymmene älv, Kokemäki  
 
Coregonus lavaretus oxyrhyncus
insjösik
 
Coregonus peled
peledsik, aspsik
   
  - inplanterad, härst. från Sibirien  
 
Coregonus albula
siklöja, muikku
 
  - S. 10-20 cm. Pelagisk insjöfisk. Huvudsakligen i södra och mellersta Finland, även norra Finland. Vanlig i Bottniska viken, förekommer i Finska viken.
Insjöområdets viktigaste fiskart.
F: zooplankton, fiskyngel, även insekter från vattenytan
Fångst: 5 771 ton, 26,5 mmk
 
Salmo salar
(atlant) lax, lohi, atlantic salmon
 
 

- V.S. Max. längd c. 1,2- 1,5 m. Tillbringar ca. 2-3 år i älven. Leker sept.- okt. på grusbottnar i rinnande vatten. Tidigare förekomst i alla stora älvar och åar i Finland. P.g.a. vattenbyggnad, reglering samt förorening återstår endast följande finska laxälvar: Simojoki, Kiiminkijoki, Torne älv, Tenojoki, Näätämäjoki. Nuvarande laxbeståndet till största del uppbyggt genom utplantering av laxyngel (t.ex. kraftverksbolagenas kompenserande utsättning). Arten viktig i akvakultur (jfrt med regnbåge tillsvidare ännu liten betydelse i Finland). T.ex. i Norge producerades lax 1981 genom akvakultur
8 500 ton; den beräknade produktionen 1985 var 25 000 ton, dvs. 3 gångermer än det totala atlantlax-fisket per år.
F: strömming, vassbuk, tobis, sill m.m.
Fångst: 558 ton, 19,54 mmk

  I Saimen och Ladoga förekommer Salmo salar saimensis , saimenlax
- istidsrelikt; stammen upprätthålls numera genom utsättningar.
 
Salmo trutta

öring, taimen, trout
 
  - V.S. Levnadssätt relativt likt laxens. Tre ekologiska raser i Finland:
Salmo trutta var. trutta , havsöring, meritaimen
Östersjön samt ditmynnande älvar o. åar, Tenojoki. Vistas närmare kusten än laxen, korta vandringssträckor. Leker i rinnande vatten på hösten. 1-2 år i sött vatten, 4-6 år i havet.
Salmo trutta var. lacustris , insjööring, järvitaimen
Salmo trutta var. fario , bäcköring, purotaimen
Öringsfångsterna: havet 190 ton, 5,1 mmk (1979) sötv. 256 ton, 6,9 mmk
 
Onchorhynchus mykiss
regnbåge, kirjolohi, rainbow trout
 
  - härstammar från Nord-Amerikas Västkust; införd till europeiska sjöar. Ekonomiskt viktig. Odlas i söt- och brackvatten. 1982 c. 120 mmk (c. 50% havsodl.)
 
Salvelinus alpinus
röding, nieriä
 
  - V.S. Många olika former; vandrings- och rena insjöformer. Utbredning i Finland nordlig samt östlig.
Fjäll-Lappland o. Saimen: kallvattenart med högt syrekrav. Könsmogen vid 3-6 år. I Norge har arten p.g.a. försuring försvunnit från ett 100-tal sjöar (utbredd i hela landet). Värdefull sportfisk..
I Finland förekommer andra Salvelinus -arter inplanterade både i sött o bräckt vatten.
 
Familj Thymallidae		  
  Thymallus thymallus
 harr, harjus
 
  - S. Norra Finland, Saimen, i brackvatten utanför Björneborg. Leker på våren i rinnande vatten, sjöar eller i skärgården; grusbottnar. Könsmognad efter 3-5 år. Värdefull sportfisk.
F. bottendjur, fisk, rom.
 
Familj Osmeridae		  
  Osmerus eperlanus nors, kuore, smelt
 
  - V.S. 10-15 cm, i havet 15-25 cm.
Längs kusten; större insjöar upp till Uleåborg. Könsmogen vid 3-4 år. Leker i april - maj. Pelagisk stimfisk. Karakteristisk lukt av färsk gurka. Anses vara en god matfisk.
F: plankton, fiskyngel
Fångst: 586 ton, 0,58 mmk
 
Familj Esocidae		    
  Esox lucius gädda, hauki, pike  
 
  - S. 40-60 cm. Honorna avsevärt större än hanarna, har även längre livstid. Hela landet ( i norr den vanligaste fiskarten i sjöarna).Grunda vegetationsrika områden. Välanpassad till brackvattenförhållanden. Relativt stationär. Leker vid 2-4 år, april-maj, grunda vasstränder. Viktig matfisk.
F: kräftdjur, insekter; relativt snabb övergång till rovbyte: nätfiskar, abborre etc.
Fångst: 6 823 ton, 51,5 mmk
Tidvis har mycket höga halter av Hg påträffats i gäddor, främst i stora konstsjöar (Finl.).