|
|
BiologiMiljö- och marinbiologi |
|
||||
|
Pro
gradu
Pro Gradu
|
Instruktioner för pro gradu-arbetet (planering, förväntningar, bedömning) Pro gradun är i många avseenden ett mognadsprov. En avsikt är att studeranden får möjlighet att självständigt utföra ett arbete som avser att generera nya forskningsresultat. En annan avsikt är att studeranden skriftligen skall sammanfatta detta arbete till en rapport, där litteraturen genomgås, resultat presenteras och slutsatser dras. Innan pro gradu-arbetet inleds skall studeranden diskutera med examinatorn och en möjlig handledare om ett lämpligt tema för arbetet. Det planerade gradutemat skall på förhand godkännas av examinatorn, därför är det skäl att i god tid före arbetet påbörjas diskutera saken med examinatorn. Arbetet skall ha en klar vetenskaplig frågeställning, d.v.s. produktion av reagenser, rutinarbete utan klara målsättningar eller enbart att uppställa en metod duger inte. Cellbiologer skall i regel utföra pro gradu-arbetet på institutionen eller associerade laboratorier. I undantagsfall kan examinatorn tillåta att graduarbetet utförs utanför institutionen. Miljöbiologer bör komma överens med examinatorn huruvida gradu-arbetet kan utföras utanför institutionen, exempelvis på en miljöcentral. Blivande lärare väljer antingen ett cell- eller miljöinriktat tema och arbetet är i detta fall något mindre krävande än för de övriga linjerna. En blankett (se ovan) med relevant information om gradun skall fyllas i och lämnas till institutionens kansli. En graduplan (se instruktioner nedan), som avser att bekanta studeranden med sitt kommande forskningsområde, skall skrivas och sedan godkännas av handledare och examinator, varefter graduarbetet kan påbörjas. Avhandlingens resultat skall presenteras på ett graduseminarium (se instruktioner nedan). Den experimentella delen av projektet förväntas omfatta cirka 4 månader för laborationer inom cellbiologi och biovetenskap. För arbeten inom marin- eller miljöbiologi bör planeringen utföras noggrant och i god tid på förhand tillsammans med handledaren, så att inte fältdelen av arbetet fördröjs onödigt (t.ex. ett arbete inleds för sent på våren för att resultaten skall kunna uppnås). Alla experimentella resultat som ingår i gradun skall vara gjorda av skribenten. Pro gradun är en avhandling som beskriver det forskningsområde inom vilket man utfört sina laborationer. Texten bör omfatta en utförlig litteraturöversikt över området och bör innehålla tillräckligt med experimentella beskrivningar som gör det möjligt för andra med motsvarande kunskaper att upprepa de experiment som redogörs för i arbetet. Den skall också neutralt och klart redogöra för de resultat som erhållits i det experimentella arbetet. Pro gradun skall innehålla en diskussion där ens egna fynd relateras till andra motsvarande eller liknande resultat i litteraturen, d.v.s. man bör diskutera tolkningen av sina resultat, och vilken betydelse de har i ett större sammanhang. Figurer, tabeller och annan dokumentation bör medtagas för stöd och presentation av de resultat som erhållits. Pro gradun skall också innehålla en referenslista över publikationer som citerats i litteraturöversikten och i den övriga texten. Referenserna skall vara ordnade enligt internationellt godkända principer. Ett abstrakt på både svenska och engelska skall skrivas. Glöm inte att bläddra i dina anteckningar från kursen i vetenskaplig framställningsteknik – på den gås ju hela gradun genom från titelblad och abstrakt till illustrationer och litteraturförteckning. Handledaren är skyldig att bistå med hjälp om hur pro gradun skall skrivas och disponeras, hur resultaten på bästa sätt kan presenteras, erbjuda hjälp med språkdräkten, etc. Lärarna är dock inte anställda som språkgranskare. Som med alla andra skrifter är det skribenten själv som ansvarar för slutresultatet. Pro gradun bedöms av examinatorn och en annan lärare på respektive linje. Det är möjligt att konsultera examinatorn under arbetets gång för att diskutera arbetets fortskridande. När pro gradun lämnas för granskning till examinatorn skall den vara korrigerad enligt handledarens instruktioner. Vid MNF (se http://www.abo.fi/studera/utbildning/) följs närmast följande bedömningskriterier:
Stor vikt fästs vid hur litteraturöversikten är skriven, eftersom detta klart avslöjar hur bra eller dåligt skribenten behärskar sitt eget område. Vikt fästs också vid hur resultaten presenteras, och framför allt hur moget de diskuteras. Ifall en klar frågeställning fattas eller examinatorn ser stora brister i arbetet, skickas arbetet tillbaka till studenten för korrigering enligt examinatorns instruktioner. Ifall skribenten inte utför alla de korrigeringar som föreslagits, bör han entydigt kunna motivera varför de ej behövs. Efter att korrigeringarna utförts skall examinatorn granska arbetet inom tre veckor. Ifall graduarbetet har lämnats in i december eller före sommaren är granskningstiden längre. En genomsnittlig gradu bedöms vanligen med vitsordet cum laude. Högre vitsord (magna, eximia, laudatur) kräver att pro gradun är klart bättre än genomsnittet och att inga grova fel förekommer. Vitsord under cum laude (improbatur, approbatur, lubenter, non sine) ges om nivån klart är svagare än i genomsnitt.
Pro gradun är ett slutarbete, där den studerande har en möjlighet att visa att han/hon kan utföra forskningsarbete (under handledning), samla behövlig bakgrundskunskap samt sammanställa en skriftlig rapport om sitt arbete. Avhandlingen utgör alltså ett mognadsprov. För att graduarbetet skall lyckas och kunna utföras inom rimlig tid (arbetsinsatsen ger 20 sv/40 sp för cell- och miljöbiologer, 15 sv/20 sp för lärare) bör arbetet planeras ordentligt. Därför bör en graduplan sammanställas. Graduplanen är obligatorisk. Syftet med graduplanen är att göra personen förtrogen med den frågeställning han/hon de facto skall arbeta med: vad som tidigare gjorts inom området, vilken målsättningen är (viktigt!), vilka metoder som är relevanta (eller behövs det uppsättas någon ny metod), tidtabell, kommentarer på vad som förväntas av resultaten etc. Den maximala längden för en graduplan är 10 sidor, men en kortare plan är ofta tillräcklig. Handledaren är skyldig att hjälpa till med struktureringen av planen, men det är studerandens uppgift att sammanställa den. Observera att planen bör vara godkänd innan själva graduarbetet inleds. Graduplanen finns angiven som godkänd på Sture (utan sv/sp), men borttages då gradun införs. Förarbete är till stor nytta när avhandlingen skrivs: en hel del relevant litteratur har redan samlats och en komprimerad bakgrundsöversikt finns, vilken enkelt kan utökas och omarbetas till avhandlingens litteraturöversikt. Dessutom kommer studenterna i ett tidigt skede in i skrivandet. En annan viktig aspekt är att det ger handledaren och examinatorn en möjlighet att kontrollera att alla är överens om vad som skall göras. Dessutom har examinatorn en möjlighet att ingripa om det visar sig att planen inte fyller uppställda mål för en avhandling. Graduplanen fungerar också som en informationskälla för institutionens övriga personal om vad som utförs på institutionen. Observera dock att ett första utkast till själva avhandlingen INTE duger som graduplan. Det bör även påpekas att graduplanen trots allt bara är en plan. Det behöver inte betyda att allt det arbete som planerats nödvändigtvis utförs. Forskningsarbete kan vara överraskande, och någonting mycket intressant kan upptäckas i samband med de första experimenten, vilket sedan kan utkristalliseras till det egentliga projektet. Vid behov lönar det sig att diskutera eventuella problem och större förändringar med examinatorn. Instruktioner för graduseminariet Syftet med graduseminarier är att ge studeranden en möjlighet att för institutionens övriga studerande, lärare och forskningspersonal presentera graduarbetets resultat. Det ger också studeranden en möjlighet att visa att han/hon kan presentera vetenskapliga resultat på ett kort och koncist sätt så att också andra personer förstår syfet med arbetet. Presentationen för ett graduarbete får vara 20 minuter + 10 minuter diskussion. Graduseminarierna ordnas fyra gånger per år (vanligtivs i januari, april, september och december). Studeranden bör diskutera med sin handledare när arbetet lämpligen kan presenteras. Den experimentella delen bör vara avklarad före seminariet, men avhandlingen behöver inte vara färdigt skriven. Graduseminariet är obligatoriskt. Presentationens uppbyggnad kan vara följande:
Det är skäl att komma ihåg att trots att man själv är väl insatt i sitt ämne, kan det vara mycket främmande för andra (miljöbiologi-cellbiologi). Därför är det viktigt att introduktionen är klart strukturerad, annars orkar åhörarna inte koncentrera sig på presentationen. Enkla diagram (ifall sådana kan användas) gör det lättare för en oinsatt åhörare att få ett grepp om ämnet. Resultaten kan presenteras i bildform eller som tabeller. Gör bilderna så enkla som möjligt och koncentrera dig på att presentera de viktigaste resultaten. Omfattande tabeller lönar det sig inte att visa, ingen får ut någonting av sådana. Välgjorda bilder imponerar alltid och gör det lättare för åhörarna att förstå vad som visas. Power point-presentationer är lämpliga, men vanliga stordiabilder/folier eller diabilder duger också. Öva presentationen tillräckligt många gånger så att du inte trasslar in dig i dina papper eller monotont bara läser upp en text. Inbindning sker efter att avhandlingen passerat språkgranskningen. Kontrollera tid för upptryckning, priser, pärmalternativ m.m. på t.ex. Akademins tryckeri eller Pahvivalmiste (Ågatan 8). Inlämning Pro gradun inlämnas till institutionen i två inbundna exemplar. Efter att en avhandling formellt godkännts av MNF är den en offentlig handling; det ena exemplaret kommer att finnas i cell- resp. miljö- och marinbiologins bibliotek, det andra exemplaret bevaras i instutionens arkivrum och lånas inte ut.
Sidan underhålls av Camilla Hellman (chellman@abo.fi)
Uppdaterad 22.6.2006 |
|||||
