Länkar

Aktuellt

Till biologins startsida

Till ÅA:s startsida

Här presenteras miljö-och marinbiologins aktuella forskningsprojekt. Efter varje projektbeskrivning finns en länk till forskarens/forskarnas kontaktuppgifter samt eventuella hemsidor med närmare uppgifter om projektet.

• BEVIS
• FAME
• Fåglarnas och kärlväxternas biogeografi på Skärgårdshavets holmar
• Interatktioner mellan makroalger och infauna på mjukbottnar
• Mareldsfenomen i Föglö skärgård 2003-2005
• Mjukbottenfaunans betydelse vid miljöundersökningar och för Europeiska Unionens vattenramdirektiv
• Organiska tennföreningar i miljön, männiksan och deras potentiella endokrina effekter i människan
• Splittring av undervattensängar och dess inverkan på djursamhällen
• VELMU pilotprojekt BIOGEO
• Övergödningen i Östersjön - småskaliga effekter till tvärvetenskapliga följder

BEVIS

"Ett gemensamt beslutstödsystem för effektiva vattenskyddsåtgärder i skärgårdarna Åboland-Åland-Stockholm"

Det pågående BEVIS-projektet skall ta fram verktyg som klargör vilka lokala åtgärder som bäst och kostnadseffektivast förbättrar vattenkvaliteten i Åbolands, Ålands och Stockholms skärgårdar. I arbetet utnyttjas bl.a. avancerade datormodeller över hur vattenströmmarna rör sig genom skärgårdsområdena. Inom BEVIS-projektet framställs en regional miljödatabas som innehåller data om miljöns tillstånd och belastning. Med dessa data skapas vattenkvalitets- och ekologiska modeller, med vilkas hjälp effekterna av olika vattenvårdsåtgärder kan utvärderas i förväg. BEVIS-projektet leds av FD Johanna Mattila vid Åbo Akademi, är 3-årigt och slutförs 2006.

Forskare: FM Tuula Kohonen

FAME

"Factors modifying eutrophication responses in rocky shore communities"

Projektet FAME, finansierat av Finlands Akademi 1.8.2004 - 30.6.2007, vill testa hur fysiska och biologiska processer kan påverka responser till näringsämnen på hårdbottenstränder och hur strandsamhällen genom export kan bidra med ökad organisk belastning till omgivande ekosystem. FAME använder Solbergstrands (Norge) åtta litorala utomhusmesokosmer, och projektet har huvudsakligen designats för statistisk data-analys med tvåvägs faktoriell ANOVA. Dessa analyser strävar efter att etablera sanna orsak-verkan samband för näringstillsats (Faktor 1: N och P dosering) och vågenergi (Faktor 2: fysisk kraft) och att få information om deras roller för upprätthållande av oförstörda opåverkade hårdbottensamhällen eller uppkomst av eutrofieringseffekter (inkluderat de involverade tidsskalorna). Två biologiska processer kommer att undersökas som underfaktorer (underfaktor 1: betningstryck och underfaktor 2: tillgång på fritt utrymme för kolonisering, samhällets successionsstadium - pionjärsamhällen versus klimaxsamhällen). Som responsvariabler registreras utöver täckningsgrader och biomassa av alger, abundans av djur och biodiversitet, även export av alger och djur, ackumulering av alger samt hela hårdbottensamhällenas produktion (g kol per ytenhet och tid).

Forskare: FD Patrik Kraufvelin

Fåglarnas och kärlväxternas biogeografi på Skärgårdshavets holmar

I projektet klargörs hur utbredningen av enskilda fågel- och växtarter har förändrats med tiden, samt hur faktorer i omgivningen påverkar arternas utbredningsmönster. De ökande och de minskande arterna beskriver förändringarna som skett i miljön. Många arter fungerar som bioindikatorer, vilket gör det möjligt att påvisa miljöförändringar.

Forskare: FD Mikael von Numers, FM Jens Hannus & FM Stefan Heinänen

Interatktioner mellan makroalger och infauna på mjukbottnar

Ett av de många eutrofieringsinducerade fenomen som under de senaste årtiondena präglat kustområdena runtom i världen, är massförekomster av makroalger i form av drivande, eller fastvuxna mattor på mjukbottnarna. Emedan makroalgmattornas skadliga effekter på det bentiska faunasamhället är väl kända, har inte infaunanas inverkan på makroalgmaterialet studerats tidigare i norra Östersjön. Genom fältstudier samt manipulativa experiment i labb och fält studeras potentialen hos infauna, främst havsborstmasken Nereis (syn. Hediste) diversicolor, att delta i och påverka nedbrytningsprocesser hos makroalger på marina mjukbottnar, samt hur makroalgerna inkorporeras vidare i födoväven.

Forskare: FM Marie Nordström, Prof. Erik Bonsdorff

Mareldsfenomen i Föglö skärgård 2003-2005

Undersökningar rörande Alexandrium ostenfeldii, en "ny" marin dinoflagellat med bioluminiscens.

En för norra Östersjön ny dinoflagellat-art, Alexandrium ostenfeldii, har på senare tid haft årligen återkommande massförekomst i grunda havsvikar och sund i norra Föglö på sensommaren. Arten är ljusalstrande och orsakar nattetid kraftig mareld. Vid riklig förekomst färgar den också vattnet tydligt gulbrunt. Många arter av släktet Alexandrium är giftiga, men ingen stark giftighet har påvisats hos algen i Föglö. Alexandrium ostenfeldiis förekomst och miljökrav har undersökts sommartid åren 2003-2005 utgående från Husö biologiska station (Åbo Akademis fältstation) på Åland.

Forskare: FD Tore Lindholm

Mjukbottenfaunans betydelse vid miljöundersökningar och för Europeiska Unionens vattenramdirektiv

Forskningen är riktat mot betydelsen av mjukbottenfauna vid miljöundersökningar och hur man tolkar dessa data. Europeiska Unionens nya vattendirektiv (EU WFD) ställer nya krav på Finlands lagstiftning, monitoringprogram och vattenskyddsåtgärder. I koppling till detta finansierade Finlands Akademis Östersjöprogram (BIRME), Åbo Akademi för att i samarbete med finska miljömyndigheter validera de nya kustvattenindelningarna samt testa tillgängliga analysverktyg för mjukbottenfaunans respons mot olika belastnings/stresskällor i syfte att ge rekommendationer om deras användbarhet. Arbetet har gjorts utgående från den databas som ÅA/Västra Finlands miljöcentral byggde upp och som för första gången samlade ihop resultat från bottenfaunastudier från hela finska kustlinjen från 1990-talet och framåt.

Forskare: FM Jens Perus

Organiska tennföreningar i miljön, människan och deras potentiella endokrina effekter i människan

Belastning av TBT och andra miljöfarliga organotennföreningar (OT-föreningar) undersöks i Åbos och Nådendals havsområden. Över 30 ytsedimentprov samt två långa sedimentprofiler har tagits år 2005 på ställen som valdes med hjälp av ekolodningar. Forskningen ger information bl.a. om olika OT-föreningars ackumulationshistoria och föreningarnas persistens i de djupare, syrelösa sedimentskiktena. Lokalisering av utsläppskällor är ett av de viktigaste målen i sedimentundersökningarna. Olika OT-föreningar analyseras också i vatten- och fiskprov. De slutliga analysresultaten är färdiga i början av år 2005 och forskningsresultaten publicerades våren 2006.

OT-halter i blodet hos medlemmar i fiskarfamiljer analyseras även för att få fram föreningarnas potentiella effekter hos människan. Detta 4-åriga forskningsprojekt leds av professor Terttu Vartiainen vid Folkhälsoinstitutet och finansieras av Finlands Akaemi. Projektet slutförs år 2008.

Forskare: FM Tuula Kohonen

Splittring av undervattensängar och dess inverkan på djursamhällen

Ålgräs (Zostera marina) är en marin fröväxt, som förekommer i Östersjön upp till Skärgårdshavet. Ålgräs bildar vidsträckta undervattensägnar på mjuka sandbottnar på 2-5 meters djup. Dessa ålgräsängar är viktiga levnads- och reproduktionsområden för många djurarter. Eutrofiering, massförekomst av trådalger och slitage på havsbotten förändrar undervattenslandskapet i Östersjön och bl.a. har man kunnat konstatera att ålgräsängarnas utbredning har minskat. I detta avhandlingsarbete undersöks experimentellt splittringen av undervattensängar och dess inverkan på associerade djursamhällen, t.ex. bladfauna och fisk. Fältarbetet utförs genom dykning och i splittringsundersökningarna baseras i huvudsak på konstgjorda vegetationssubstrat. Resultaten från denna forskning kommer att kunna nyttjas vid planering av marina skyddsområden.

Forskare: FM Heidi Arponen

VELMU pilotprojekt BIOGEO

"Linking Marine Key Biotopes and Geological Features: A Pilot Survey of Macrophyte Comunities on Sublittoral Moraine"

Skärgårdshavets marina moränområden och sandavlagringar utgör unika kvarlämningar efter istiden. Dessa skapar växtsubstrat för e rik fröväxtflora med en viktig strukturerande roll (ecosystem engineers). Trots uppenbara kausala samband mellan geomorfologiska- och biologiska variabler, har dock inga försök gjorts att på en regional skala (10-100 km) undersöka kopplingar mellan dessa två komponenter. De viktigaste sandottenarterna är ålgräs (Zostera marina), borstnate (Potamogeton pectinatus), trådnating (Ruppia maritima), skruvnating (Ruppia cirrhosa) och hårsärv (Zanichellia palustris). På grunda (3-7 m djup) sandbottnar i mellan- och ytterskärgården bildar dessa makrofyter nyckelbiotoper för sedimentlevande infauna, bladfauna och fisk och utgör tveklöst en av våra artrikaste marina livsmiljöer. Sjögräsängar hör även globalt till de fem prioriterade typer av marina ekosystem som bör kartläggas, undersökas och skyddas och omnämns även även som en hotad biotop av HELCOM och Nordiska Ministerrådet.

För tillfället saknas kvantitativt hållbart data över mjukbottenvegetationens utbredning och betydelse i Finland. I Skärgårdshavet har enstaka fynd, karteringsförsök och provtagningar gjorts, men vi saknar fortfarande exakta utbredningskartor, vilka beskriver makrofytbeståndens tillstånd och biodiversitet, och således miljöns tillstånd i Skärgårdshavet. Existerande data räcker inte till för att sammanställa beskrivningar av sandbottenhabitat för klassificeringssystem, t.ex. en förbättring av HELCOM´s klassifikationssystem i samband med utvecklingen av EUNIS klassificationssystem.

Målsättningen med projektet är att
1) Kartera makrofytsamhällen i Skärgårdshavets sandområden
2) Fungera som en pilotstudie för den nationella inventeringen av marin biodiversitet (VELMU)

Forskare: FD Christoffer Boström

Övergödningen i Östersjön - småskaliga effekter till tvärvetenskapliga följder

En förbättring av Östersjöns tillstånd kräver ett mångfacetterat och vetenskapligt engagemang. Ett fungerande samarbete mellan naturvetenskap och socioekonomi, liksom mellan vetenskap och beslutsfattande är nödvändigt. En förbättrad kommunikation är en förutsättning för att framsteg skall uppnås. En del av denna forskning är anknuten till det tvärvetenskapliga forskningsprojektet INTERARC

Forskare: FD Cecilia Lundberg, Prof. Erik Bonsdorff