BiologiMiljö- och marinbiologi
|
||||||||||||||||||||||||||
|
Centrala forskningsområden
|
Här presenteras de för närvarande mest centrala forskningsområdena på vår avdelning:
Forskare: Bonsdorff, Erik och Lundberg, Cecilia
Analys av skalberoende (avstånd – substrat – täthet och korrelationer inom/mellan arter) processer hos bottenlevande fauna i våra kustvatten som underlag för korrekt tolkning av tids- och rumsvariation i långtidsdata; kopplad till motsvarande studier av bottenfauna längs den finländska kusten med avsikt att korrekt beskriva såväl momentana tillstånd som förändringar i relation till naturlig variation (inklusive habitatsvariationer i skärgårds-mosaiken) och miljöproblem. Fält- och experimentella (även populationsgenetiska) analyser av mjukbotten-vegetationen i relation till funktionell biodiversitet, och kopplad till bl.a. rekrytering av såväl ryggradslösa djur som fisk.
Betydelsen av invandrararter i Östersjöns ekosystem. Med över 100 påträffade och ett 70-tal etablerade främmande arter i Östersjön är detta både ett hot och en resurs, som samtidigt har stora ekonomiska följdverkningar. De flesta intro-duktioner av främmande arter sker genom tömning av barlasttankar. Ett EU-finansierat projekt syftar både till att utveckla teknik för eliminering av risker med barlastvatten, och analys av ekologiska effekter av redan etablerade arter. Forskare: Leppäkoski, Erkki och Paavola, Marjo
Storskaliga och detaljerade studier av värdet hos grunda havsvikar i norra Östersjöns skärgårdsekosystem. Denna typ av miljöer med vegetationsklädda, föga exponerade grunda mjukbottenmiljöer, anses vara av central betydelse för både rekrytering och tillväxt för ett flertal av våra ekonomiskt viktiga fiskarter. Därtill påverkas dessa miljöer ständigt av landhöjningen och av människans aktiviteter i form av muddringar, båthamnar, bygganation etc., medan baskunskapen hittills varit mycket begränsad.
Fält- och experimentella studier av drivande trådalgmattors ekologiska betydelse både för näringsämnesomsättningen och för spridning och kolonisering av fauna och flora. Även direkta jämförelser med Vita havets ekosystem görs, eftersom vi dels hittar samma artstrukturer där, och havets allmänna trofinivå samtidigt är avsevärt lägre än i Östersjön. Vegetationsförändringar i samband med farleder genom Skärgårdsshavet. Långtids-jämförelser (ca 1970 till läget idag), där eutrofiering och fartygstrafikens fysiska effekter jämförs. Utveckling av metodik för fjärranalys (digitaliserade flygbilder) och analys av informationen genom parallella studier i fält (dykning, fältkartering) av främst sandbottnar och deras vegetation (främst ålgräsängar) från Hangö udd till Eckerö på Åland. Arbetet sker i samverkan med Finlands miljöcentral, och kopplas till motsvarande ansträngningar beträffande blåstång och annan hårdbottenvegetation. Vi har även varit engagerade inom EU/Life i ett program om utbredning och ekologisk betydelse av ilandflytande trådalgsmassor, samt hur skörd av algerna eventuellt kan göras, och vilka sidoeffekter detta möjligen för med sig.
Strukturell och funktionell analys av den marina biodiversiteten i skärgårdsvattnen i relation till ett nätverk av framtida referensområden för uppföljning av förändringar i kustvattnens biologiska mångfald på europeisk nivå.
Skärgårdens växt- och fågelliv Att analysera skärgårdens kärlväxtflora och fågelfauna med avsikt att hitta de ekologiska gradienterna och relatera dessa till faktorer i omgivningen. Att studera enskilda arter utbredning i relation till miljöfaktorer (t.ex. yta och isolation) och människans påverkan. Att studera de långtida förändringarna i bl.a. kvävetillförsel och människans påverkan genom att använda växterna som bioindikatorer. Att specificera förändringarna i artsammansättning och de ekologiska gradienterna genom att jämföra gamla botaniska och ornitologiska uppgifter med nya. Forskare: von Numers, Mikael
Sidan underhålls av Camilla Hellman (chellman@abo.fi)
Uppdaterad 22.6.2006 |
|||||||||||||||||||||||||