Svenska språket

Åbo Akademi

Svenska språket


Databasen för fiktionsprosa på svenska
1830–1900

Del 1: Böcker utgivna i Sverige

Del 2: Böcker utgivna i Finland

Välkommen till FILIS-projektets databas! Den är tänkt att användas som utgångspunkt för studier av 1800-talets svenskspråkiga fiktionsprosa.
Del 1 registrerar böcker utgivna i Sverige, del 2 böcker utgivna i Finland.

Allmänt om FILIS-databasen

I princip all bibliografiskt registrerad svenskspråkig fiktionslitteratur i bokform, utkommen under perioden 1830–1900 (omkring 12 000 titlar), registreras i basen. Skiktning av materialet kan utföras i nedanstående variabler.

  1. Bokmarknadens aktörer: författare, översättare, förläggare
  2. Produktionsform: originalproduktion, översättning
  3. Översättningens källspråk och originalspråk
  4. Översättningens källtitel och originaltitel
  5. Utgivningsår
  6. Utgivningsort
  7. Utgivningsform: fristående verk, serier
  8. Utgivningsintensitet: förstaupplagor, nyutgivning
  9. Omfång: sidantal

FILIS-databasen möjliggör därmed prövning av precisa hypoteser inom ett mycket vidsträckt spektrum av frågeställningar kring den äldremoderna periodens svenska bokproduktion, litteratur och språk. Den erbjuder ett exakt och effektivt underlag för etablering av textdatabaser med snart sagt varje inriktning som en språk- eller litteraturforskare på fältet kan vara intresserad av. Den har, åtminstone inom svenskt språkområde, inga föregångare av samma kapacitet bland tidigare databaser.

Databasen har utarbetats inom det språk- och tvärvetenskapliga forskningsprojektet FILIS (Fiktionslitteratur på svenska), bedrivet inom svenskämnet vid Åbo Akademi sedan vårterminen 2003. Projektets vetenskaplige ledare och huvudansvarig för databasen är prof. Lars Wollin. Det löpande arbetet med basens framställning – och även med dess teoretiska konstruktion – har utförts av projektmedarbetarna FM Maria Sarén och FM Sandra Uitto; i slutskedet har deltagit även medarbetaren FM Sofia Sevón. Teknisk medhjälpare har varit planerare Joakim Björklund vid Åbo Akademis datacentral.

Det bör påpekas att databasen kontinuerligt kompletteras och korrigeras. Synpunkter på och frågor kring FILIS-databasen riktas till Lars Wollin.

Vad innehåller FILIS-databasen?

Databasen registrerar "fiktionsprosa". Härmed avses litterära verk som av biblioteken klassificeras som "skönlitteratur" (i svenska bibliotek signaturen H enligt det s.k. SAB-systemet). Dock utesluts vittra essäer, teaterstycken och verk som är skrivna på vers. I praktiken handlar det om romaner, noveller, sagor och berättelser. Häri inräknas även barn- och ungdomslitteratur.

Databasen innehåller – i den utformning den har i dag – uppgifter om verk på över 30 sidor som kom ut i tryck i Sverige och Finland mellan åren 1830 och 1900.

Att söka i FILIS-databasen

Databasen är öppen för användning i det skick vari den föreligger på Internet. FILIS-projektet förutsätter att bruk av basens resurser som leder till publicering föranleder adekvata referenser.

Tekniskt

I FILIS kan du göra en sökning genom att fylla i en eller flera av sökkategorierna, t.ex. upphovsman, titel eller originalspråk. Sökningen sker på det ord, det tecken eller den teckensträng som du skriver in. Därför bör du vara så exakt som möjligt och skriva in bara sådant som du är säker på.

Trunkering

Om du inte vet hur den teckensträng du vill skriva in börjar eller slutar kan du trunkera. Det innebär t.ex. att du lämnar bort dess början eller slut och ersätter bortlämnade tecken med punkt (.). Du kan också lämna bort tecken inne i en sträng och ersätta dem med punkter. Om du inte vet hur många tecken som saknas kan du ersätta dem med punkt, följd av asterisk (.*). Kombinationen punkt och asterisk ersätter då ett eller flera tecken. Vill man t.ex. hitta alla författare vilkas namn slutar på -sen, bör man skriva .*sen.

Av tekniska orsaker har alla æ (t.ex. danskt och norskt æ, motsvarande svenskt ä) ersatts med särskrivet ae, vilket bör beaktas vid sökning på ord som innehåller denna bokstav.

Sökning på upphovsman

Sökning på upphovsman kan du göra genom att skriva in författarnamnet, pseudonymen eller signaturen i sökfältet för upphovsman. I samma fält kan man även göra sökningar på redaktör och bearbetare. Namnet skrivs in i följande form: EFTERNAMN, FÖRNAMN. Delar av namnen kan trunkeras eller lämnas bort enligt reglerna för trunkering ovan. När du söker på signatur måste du göra mellansteg efter punkt, t.ex. E. S.

I sökresultatet förekommer två kategorier för upphovsman, dels Upphovsman, dels Upphovsman enligt titelbladet. Under kategorin Upphovsman anges författarnamnet med moderniserad stavning samt tolkningen av pseudonymer och signaturer, medan kategorin Upphovsman enligt titelbladet visar författarnamnet som det stavades i verket eller i samtida källor, liksom pseudonymer och signaturer. Om ett verk utgavs anonymt, kommer här att stå "Anonym". Om ett verk har flera upphovsmän, t.ex. både författare och bearbetare, numreras upphovsmännen så att t.ex. pseudonym 1 i kategorin Upphovsman enligt titelbladet motsvaras av Upphovsman 1, pseudonym 2 av Upphovsman 2 o.s.v. En sökning på Upphovsman innebär att både kategorin Upphovsman och kategorin Upphovsman enl. titelbladet genomsöks och att man t.ex. kan hitta en författare både under pseudonym och det verkliga författarnamnet.

Sökning på titel

För att göra en sökning på titel behöver du inte skriva in hela titeln, utan du kan välja att söka på ett eller flera ord i titeln och trunkera enligt reglerna för trunkering. Om du gör en sökning på flera ord i titeln, måste de stå precis som i titeln: du kan t.ex. inte göra en sökning på två eller flera lösryckta ord som ingår i titeln.

Sökning på upplaga

Du kan få fram första upplagor genom att göra en sökning på 1, 2, 3 o.s.v. Nyupplagor, d.v.s. icke-förstaupplagor, betecknas ibland med ny.

Sökning på förlagsort och förlag

Förlagen i databasen stavas så som de uppträder Svensk Bokkatalog 1866–1900, Hj. Linnströms bibliografi för perioden 1830–65 och andra samtida källor, t.ex. Hierta och Haeggström istället för Hjerta och Häggström. I allmänhet lönar det sig att söka på förläggarens eller förlagets namn utan förnamnsinitialer och andra tillägg så som bokförlagsaktiebolag o.s.v. En sökning på namnet Flodin ger t.ex. alla poster där ordet ingår så som S. Flodin och Sigfrid Flodin.

Exempel på förkortningar och speciella stavningar som används för vissa förlag (sökorden med fet stil):

Albert Bonnier = Alb. Bonnier
Adolf Bonnier = Ad. Bonnier
D. F. Bonnier
Everlöf = Ewerlöf
Fosterlands-stiftelsen, Evangeliska Fosterlands-stiftelsen = Fosterlandsstiftelsen
Ivar Hæggström = Ivar Haeggström
Z. Hæggström = Z. Haeggström
L. J. Hjerta = Hierta
Loström = Looström
Abr. Lundquist/ E. Lundquist/ W. Lundquist
Löving eller Löfwing = J. W. Löfving/ W. Löfving
P. Palmqvist
Seelig
Seligmann
Svenska Familj-journalen
Söndagsskolföreningen
Wahlström & Widstrand
Wesleyana

När förlagsorten är okänd anges istället tryckort, förkortat tr. i (= tryckt i ).

När uppgifter om förlag saknas anges istället tryckeri (Tr. av/ Tr. hos). I vissa fall anges då även förlag som distribuerat verket (i distribution/ i distr.), förlag som övertagit förläggarskapet vid senare tillfälle (t.ex. Övertogs av: F. & G. Beijer) eller bokhandel som sålt verket på kommission (i kommission / i komm.).

Sökning på utgivningsår

Vid sökning på utgivningsår kan någon av siffrorna ersättas med en punkt, t.ex. 187. ger alla verk som utkom på 1870-talet.

Sökning på serie

Du kan söka verk som tillhör de olika förlagens serier så som t.ex. Äfventyrsböcker. Du kan också söka verk som tillhör en serie som kom ut under en viss författares namn, t.ex. [Scott:] Romaner.

Sökning på originaltitel/källtitel

I den mån originaltitlar/källtitlar till översättningarna kunnat identifieras har dessa noterats och kan fungera som sökord.

Med källtitel avses titeln på det verk, från vilket översättningen gjordes, med originaltitel titeln på det verk som upphovsmannen/författaren författade. När originaltitel och källtitel sammanfaller anges bara originaltitel. När man vet att översättningen inte gjorts från originalet, utan t.ex. från en bearbetning eller översättning till annat språk, anges både originaltitel och källtitel.

Efter original- eller källtiteln står utgivningsåret inom parentes. Frågetecken före utgivningsåret anger att uppgiften är osäker. Det kan t.ex. röra sig om den tidigaste upplaga som hittats vid sökning i internationella bibliotekskataloger på webben.

Sökning på originalspråk/källspråk

Med källspråk avses det språk från vilket den svenska översättningen gjorts, medan originalspråk är det språk på vilket ett verk ursprungligen skrevs.

Mindre vanliga språk skrivs ut i sin helhet, t.ex. latin eller sanskrit, medan de vanligaste språken förkortas enligt nedan.

da: danskait: italienska
eng: engelskano: norska
am. eng: amerikansk engelskapol: polska
fi: finskaport: portugisiska
fra: franskary: ryska
gre: grekiskaspa: spanska
holl: holländska/nederländskasv: svenska
isl: isländskaty: tyska
Sökning på översättare

Du kan söka på översättare, översättarpseudonymer och signaturer. Du kan också söka på Anonym översättare.

Källor

Uppgifterna i databasen är i huvudsak plockade ur Svensk Bok-katalog 1866-75, 1876-85, 1886-95, 1896-1900, Svenskt boklexikon 1830-1865 av Hj. Linnström, Barnböcker utgivna i Sverige 1840-89 av Göte Klingberg och Ingar Bratt, Barnböcker utgivna i Sverige 1890-99 av Ingar Bratt, Nordisk Familjebok (1. uppl. 1875-99 och 2. uppl. 1904-26; den senare kallad "Uggleupplagan"), samt olika litteraturvetenskapliga uppslagsverk. Dessutom har uppgifterna kompletterats med data som finns tillgänglig på Internet, bl.a. i svenska och utländska bibliotekskataloger och på olika litteraturvetenskapliga hemsidor så som Projekt Runeberg, Linköping.

Urvalet av uppgifter från dessa olika källor baserar sig på en bedömning av deras tillförlitlighet. En del uppgifter i databasen bygger på slutledningar som gjorts på basen av uppgifter i källorna; detta gäller t.ex. vilka verk som är första upplagor eller vilka originalen till vissa översättningar är. Osäkra uppgifter markeras med ett frågetecken eller med en kommentar i spalten Övrigt. Uppgifter som inte förekommer i utgåvan av ett verk utan framgår endast av senare källor står inom klammer, t.ex. tolkningen av olika översättarsignaturer så som: E. R. [= Ramsay, E.]. Ett undantag till detta utgör originaltitlarna som med ett fåtal undantag är hämtade ur andra källor än själva verket.