Slutord

"Stackars Sibelius! Lyckligtvis hör han inte..." Orkesterverket Finlandia (1900) har alltid varit en av den finländska nationalkänslans viktigaste symboler.


I utforskandet av Sibelius musik återstår ännu mycket att göra. Men om hans liv har Erik Tawaststjerna skrivit en lysande femdelad biografi, vilken som bäst håller på att översättas även till andra språk.


Sibelius har också haft motståndare, främst i Tyskland där t.ex. Walter Niemann ansåg hans musik vara enbart exotisk hembygdskonst ("Heimatkunst", 1906). Th. W. Adorno tyckte i sin tur (1938) att om Sibelius anses vara en god kompositör gäller inga av de kriterier med vilka man värderar musik från Bach till Schönberg. I Frankrike igen hade René Leibowitz svårt att förstå Sibelius musik.


Numera har atmosfären runt Sibelius förbytts och blivit mera välvilligt stämd också i Tyskland och i övriga centraleuropeiska länder. Han synes till slut ha intagit också de allra sista motståndarfortena.


Text: Kari Kilpeläinen, FD



[Föregående] [Meny]

Copyright: Sibeliusmuseum
tör och debuterade samtidigt som kapellmästare. Året därpå föddes orkesterverket En Saga, och år 1895 Lemminkäinen-sviten. Sibelius liv var hektiskt; han komponerade, undervisade, dirigerade, spelade kammarmusik - och festade!