VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2000

Åbo Akademis styrelse fastslog vid sitt möte den 12 juni 1997 följande verksamhetsidé och uppgift:

Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning

Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen.

Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa veten-skapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär.

Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinrik-tade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet.

Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen:

Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen ... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 §)

Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 §)

Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd.

Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter:

Svenskt vetenskapssamfund

Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområ-den som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland.

Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitets-gemenskapen erbjuder.

Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta.

Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forsknings- och utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten.

I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar.

För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderings- och andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor.

Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskaps- och utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden.

Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område.

Via COIMBRA- och SANTANDERGRUPPEN har akademin blivit en efterfrågad samarbets-partner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs.

Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet.

Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskar- och grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationer, såsom Åbo Akademiker.

Åbo Akademis organisation år 2000 framgår av schemat här.

Akademin bedrev under år 2000 verksamhet på elva olika vetenskaps- och utbildningsområden, dvs. de teologiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga, merkantila, pedagogiska, psykologiska, naturvetenskapliga, teknisktvetenskapliga, hälsovårdsvetenskapliga, farmaceutiska och juridiska områdena.

Åbo Akademi har sedan länge tillämpat principen med att tilldela en sökande endast en studieplats per person och antagningen till samtliga fakulteter har således varit gemensam. Akademin deltar även i det nationella gemensamma antagningsförfarandet och den gemensamma antagningen till tekniska sektorn.

Åbo Akademi strävar efter att anta de sökande som inom det öppna universitetet har avlagt föreskriven del av den utbildning de söker till.

De tre Åbouniversiteten samarbetar då det gäller studentrekrytering bl.a. genom att ordna gemensamma abiturientinformationstillfällen och träffar för gymnasiernas studiehandledare. Också på studiemässor har Åbouniversiteten samarbetat i gemensamma montrar. Målgrupper för denhär gemensamma studentrekryteringen är för ÅA:s del de finskspråkiga sökandena. Åbo Akademi avskaffade de separata antagningskvoterna för svensk- och finskspråkiga vid antagningen sommaren 2000. Studerande från Åland har varit föremål för speciellt intresse och ÅA ordnar därför urvalsprov på Åland. Det har kunnat förverkligas genom samarbete med Studieserviceenheten vid Ålands landskapsstyrelse. Studentrekryteringen från övriga nordiska länder har skett främst genom deltagande i studentmässa i Sverige tillsammans med de övriga universiteten och högskolorna som kan erbjuda svenskspråkig utbildning.

Intresset för studier vid Åbo Akademi steg något. Antalet nyinskrivna var oförändrat. I medeltal har under de gångna tio åren 807 personer/år inlett sina studier vid ÅA.

Den utökade antagningen till utbildningarna i datavetenskaper höjer studenttillströmningen till MNF, KTF och den ekonomiska utbildningen.

Antalet närvaroanmälda studerande, både för grundexamen och för forskarexamen har varit stabilt. En liten ökning finns på alla områden utom vid HF. TF:s aktiva rekrytering via öppna universitetet märks genom en stor ökning på grundexamensnivå.

Samarbetet mellan Åbouniversiteten då det gäller biämnesstudier har fortgått. Antalet studieveckor som avlades vid ÅA av studerande vid de andra universiteten var ca 1.200, dvs. på samma nivå som året innan.

Ett magistersprogram i TV-journalistik inleddes hösten 2000. Programmet är avsett för 12 studerande och omfattar 60 studieveckor. En av tyngdpunkterna i programmet är regi för studioproduktioner.

Undervisning på främmande språk, främst engelska, har erbjudits både utländska och inhemska studerande. Totalvolymen på utbudet av undervisning för grundexamen var 403,5 sv (1999 265 sv) vilket ledde till att 4.405 sv (1999 2.823,5 sv) avlades sammanlagt. Mellan fakulteterna fördelades studieveckorna enligt följande: HF - 14,5 erbjudna, 99 avlagda, MNF - 99 erbjudna, 700 avlagda, ESF - 192,5 erbjudna, 2.695 avlagda, KTF - 44 erbjudna, 283 avlagda, PF - 44,5 erbjudna, 571,5 avlagda och SVF - 9 erbjudna och 60 avlagda.

Personalen vid Åbo Akademi har fortsatt att växa. Det totala antalet årsverken uppgick år 2000 till 1.123, vilket jämfört med 1999 (1.095) innebär en ökning med 28 (1,8 %). Den budgetfinansierade personalen har minskat med 2,2 %, från 743 till 722, medan antalet externfinansierade årsverken har ökat med 13,9 %, från 352 till 401. Detta innebär att andelen externfinansierade årsverken stigit från 32 % år 1999 till 36 % år 2000.

Antalet lärare vid akademin (årsverken) har minskat. År 2000 var antalet lärarårsverken 359 jämfört med 367 årsverken år 1999 och 364 år 1998. Antalet årsverken med budgetfinansiering sjönk från 339 år 1998 och 337 år 1999 till 324 år 2000, medan de externfinansierade har ökat från 25 år 1998 och 30 år 1999 till 35 år 2000. Åbo Akademis andel av de budgetfinansierade lärarårsverkena i hela landet var år 2000 4,39 % vilket är lägre än år 1999 (4,64 %). Den externfinansierade nationella andelen 7,28 % är obetydligt högre än år 1999 (7,26 %).

Lärarnas fördelning per fakultet och kategori framgår av sidan 24. Här kan man konstatera en kraftig minskning av lärarårsverkena vid pedagogiska fakulteten från 78 år 1999 till 68 år 2000 och en mindre minskning vid humanistiska fakulteten från 61 till 58 medan lärarna vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten ökat från 60 till 64.

Antalet kvinnliga lärare är 124, vilket innebär att kvinnornas andel av de budgetfinansierade lärarna är densamma som år 1999 dvs. 41 %. Detta är en högre andel än kvinnornas andel av lärarkåren i hela landet (37,8 %).

Noteras kan, att antalet kvinnliga professorer är 24 vilket utgör 23,7 % av alla professorer vid akademin. Också detta är en högre andel än i hela landet (20 %).

Ökningen av den övriga personalen, som alltså inte inkluderar lärartjänsterna, har varit mycket kraftig under hela 1990-talet. År 1990 uppgick denna personalkategori till 479 årsverken, medan antalet år 2000 uppgick till 764 , dvs. en ökning med 59,5 %. Ökningen jämfört med år 1999 (729) är 4,8 %.

397 årsverken, dvs. 52 % av årsverkena bland den övriga personalen utfördes med budgetfinansiering, vilket jämfört med 1999 (56 %) är en minskning av den relativa andelen

Den övriga personalen i årsverken per fakultet framgår av s. 25-26. Jämfört med år 1999 har den övriga personalens årsverken ökat vid KTF (+ 20), MNF (+ 13), ESF (+ 7), TUCS (+ 4), TF (+ 2) och DC medan den minskat vid förvaltningen (- 4), HF (- 3), PF (- 2), FC (- 2) och biblioteket (- 2).

Ökning per tjänstegrupp jämfört med år 1999 kan noteras för doktoranderna (6 %), den biträdande personalen för undervisning och forskning (15 %), forskningspersonalen (6 %) och adb-personalen (4,3 %) medan kategorierna bibliotekspersonal och förvaltningspersonal minskat med 4 respektive 2 %.

Antalet anställda med projektfinansiering från Finlands Akademi har ökat från 64 år 1998 och 71 år 1999 till 78 år 2000 vilket utgjorde drygt 5 % av hela landet.

Åbo Akademis andel av den övriga personalen vid hela universitetsväsendet i Finland var år 2000 4,04 %, vilket var högre än år 1999 (3,68 %). Åbo Akademis andel av forskningspersonalen var 4,12 %, av de anställda inom forskarskolor 5,26 % och av den personal som inte räkas till forskare 3,8 8%.

Personalens totala fördelning per enhet och personalkategori framgår av s. 24.

Under året inträffade ett betydande antal förändringar i utrymmesdispositionen. De viktigaste är att nybygget Gripen i akademins huvudkvarter (adress Tavastgatan 13) togs i bruk i början av året. Akademin förfogar i denna byggnad över 1.494 m2 lägenhetsyta. Utrymmena i Arken (kvarter 28) omfattande 1.900 m2 har sagts upp och i stället har utrymmen vid Slottsgatan 1 (990 m2) och i Kankas gård (500 m2) hyrts för bibliotekets behov. Fastigheterna Geologicum (Domkyrkotorget 1) som omfattar 940 m2 och Kosmorama (Nylandsgatan 2) som omfattar 466 m2 har återtagits i bruk efter en grundreparation. För den utökade utbildningen i datateknik, informationsbehandling och informationssystem har hyrts ca 700 m2 utrymmen i DataCity. De utrymmen som hyrts för arbetsforums bruk (37 m2)vid Rektorsåkersgatan har sagts upp.

De utrymmen som hyrts vid Sandelsgatan (206 m2) för den utlokaliserade lärarutbildningen i Helsingfors har sagts upp och ersatts av utrymmen vid Bulevarden 9 (125 m2).

Sammanlagt förfogade Åbo Akademi i slutet av år 2000 över ca 85.400 m2 lägenhetsyta.

Användningen av budgetanslag (momenten 29.10.21 och 29.10.22) uppgick år 2000 till sammanlagt 226.794.635 mk, vilket innebar en sänkning med 1,21 % jämfört med jämfört med år 1999 (229.564.000 mk).

Användningen av externa anslag uppgick år 2000 till 138.855.909 mk, vilket jämfört med år 1999 (121.619.000 mk) innebär en ökning med 14,18 %.

Den totala anslagsanvändningen år 2000 (365.650.544 mk) ökande med 3,93 % jämfört med år 1999.

Det mångsidiga samarbetet mellan universiteten i Åbo avseende förvaltning, språkundervisning, informationsteknologi, biblioteksservice, tvärvetenskapligt samarbete inom mera än 20 olika institut eller projekt, forskarutbildning, grundutbildning, öppna universitetet, engelskspråkig undervisning, anskaffning och utnyttjande av apparatur, skötseln av försöksdjur och samarbete inom organisationer, som byggts upp för att befrämja kontakterna mellan vetenskap och näringsliv, har år 2000 utvecklats enligt samma riktlinjer som redovisats tidigare.

Åbo Akademi och Åbo universitet inledde samarbete inom diplomingenjörsutbildningen i Åbo. Åbo universitet antog 2000 50 studerande, som bereds möjligheter att avlägga diplomingenjörsexamen vid ÅA efter avklarade grundstudier vid Åbo universitet.

Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan har fortsatt att utveckla sitt samarbete och samordnat sin verksamhet inom ramen för gällande lagstiftning. Universiteten har koordinerat sin utbildning för att möjliggöra byte av högskola för magistersstudier och forskarutbildning. Profileringen av de fördjupade studierna och forskarutbildningen har fortsatt. Åbo Akademi har slopat huvudämnet ekonomisk geografi och Svenska handelshögskolan huvudämnet ekonomisk politologi. Planer har uppgjorts för ett nära samarbete inom statistik-ekonometri som virtualiserad undervisning.

Universiteten i Åbo har kommit överens om att samarbetet mellan de tre nationalekonomiska institutionerna utvecklas i form av ett institut som sköter för institutionerna gemensamma funktioner.

Examensinriktad fortbildning fortsattes år 2000 inom IT-området. Vid MNF inledde 21 personer examensinriktad fortbildning i informationsbehandling och vid ESF har 18 personer inlett denna typ av studier inom utbildningen i informationssystem.

Samarbetet mellan universitetsenheterna i Vasa har under året har utvecklats enligt linjerna i det samarbetsavtal som undertecknades år 1997 och ett förslag till konsortieavtal mellan alla universitets- och högskoleenheter verksamma i Vasa har utarbetats och är färdigt att undertecknas i början av år 2001.

Planeringen av det för universitetsenheterna i Vasa gemensamma vetenskapliga biblioteket har fortgått under året i enlighet med det avtal om upprätthållande av Vasa vetenskapliga bibliotek som en för enheterna gemensam institution som undertecknats av de tre berörda universiteten.

I Åbo har biblioteket uppgjort långt gående planer för att rationalisera bibliotekets verksamhet och förbättra servicen till lärare, forskar och studerande genom inrättandet av ett antal fakultetsbibliotek varav ett humanistiskt inledde sin verksamhet i slutet av året.

En modifierad modell för den interna anslagsfördelningen, vilken beaktade de nya examensmålsättningarna för perioden 2001-2003, tillämpades vid fördelningen av anslag för år 2001.

Akademins verksamhetsplan anger som mål för grundutbildningen att förkorta studietiderna och minska antalet som avbryter sina studier. Undervisningens kvalitet skall höjas samtidigt som utvärderingen av utbildningens och undervisningens kvalitet görs till en integrerad del av verksamheten.

Som en kvalitetssäkrande åtgärd har utvärderingen av grundutbildningen såsom under tidigare år beretts av en särskild nämnd för kvalitetsfrågor i utbildningen. Den årliga utvärderingen av enheternas utbildning ledde till ett omfattande reformprogram som antogs av styrelsen under våren 1998.

På de flesta utbildningsområden uppnåddes det uppställda examensmålet åtminstone nästan. De låga värdena för det teologiska och merkantila området beror på höga prestationer 1998 respektive 1999, vardera en följd av ändringar i examensförordningarna. Det låga värdet på det teknisk-vetenskapliga området saknar en förklaring.

Akademins andel av totalantalet grundexamina (magistersexamina) avlagda vid universiteten i Finland år 2000 är 3,6 % vilket innebär att den är lägre än år 1999 då den var 3,8 %. Akademins andel av magistersexamina under hela avtalsperioden 1998-2000 är 3,8 %.

Antalet presterade studieveckor ökade till 139.129 (+ 2,1 %), se s. 27.

Per den 30 september 2000 hade av samtliga år 1993 inskrivna studerande 45,2 % avlagt examen (inom 7 år), (motsvarande värde för år 1998 var 43,6 % och för 1999 47,1 %). En kraftig nedgång i antalet avbrytare (1998 35,7 %, 1999 35,9 % och 2000 29,4 %) tyder på en bestående förbättring av studentgenomströmningen.

Bland universitetets gemensamma mål för perioden 1998-2000 är en målsättning att 75 % av dem som inleder studier enligt det nya examenssystemet skall avlägga magistersexamen på 5 år och att examen i regel avläggs via den 3-åriga kandidatexamen.

De uppgifter som Åbo Akademi erhållit från undervisningsministeriet visade att andelen studerande som studerat längre än 6 år vid akademin under åren 1996-1998 var i medeltal 30 % och att av dessa 90 % inte avlagt kandidatexamen. Färskare uppgifter om detta saknas ännu.

Avlagda examinas omfång har stagnerat från år 1992 till att i genomsnitt uppgå till ca 180 studieveckor. De minsta examina avläggs på det merkantila området (2000 171 sv) medan examina på det pedagogiska området har svällt till markant (2000 182 sv). Detta torde sammanhänga med ansträngningarna att utöka utbudet av biämnesstudiemöjligheter med tanke på den sammanhållna grundskolan. Se s. 28!

Medianstudietiden har i genomsnitt minskat under den gångna tioårsperioden från 6,5 till 5,5 år. Den längsta studietiden behövs alltjämt på det humanistiska området (år 2000 7 år). Se s. 28!

Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för grundexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 8 har medtagits användningen av alla anslag under resultatområdet grundutbildning och därtill hörande forskning år 2000 dividerat med medeltalet av antalet grundexamina per år under perioden 1998-2000.

Under verksamhetsåret har Åbo Akademi igen kunnat uppvisa ett mycket aktivt studentutbyte. Sammanlagt bedrev 240 akademistuderande gäststudier vid utländska universitet. Detta skedde främst inom ramen för utbytesprogrammen ERASMUS, NORDPLUS och ISEP samt inom bilaterala avtal. En del studerande skaffade även sina studieplatser på egen hand. Av 30 mottagarländer var Sverige, Tyskland, Storbritannien och Frankrike de mest populära. Den största delen av de utresande studerandena var från ESF (88 personer) och HF (79 personer).

Antalet gäststuderande vid akademin minskade litet under år 2000 och var 180 personer. De flesta bedrev studier vid ESF (116) och HF (27). Gäststuderandena kom från 29 olika länder, främst från Tyskland, Spanien, Italien och Frankrike. Minskningen i antalet inkommande studenter berodde bl.a. på att akademin inte kunde ta emot lika många studerande i ekonomiska ämnen som under tidigare år p.g.a. bristande resurser.

Samarbetet med universiteten i Coimbra- och Santander-grupperna fortsatte som tidigare. Samarbetet med Åbo universitet och Åbo handelshögskola fortsatte lika intensivt som tidigare inom projektet International University of Turku/Åbo. Samarbetsarrangemangen var särskilt många kring mottagandet av utländska gäststuderande samt kring informationsspridningen om de olika studieprogrammen som erbjuds på engelska vid universiteten i Åbo.

Akademistyrelsen har dessutom uppställt som mål att identifiera områden med speciellt goda förutsättningar för framgångsrik forskarutbildning men också bristområden, särskilt på finlandssvenska ansvarsområden, med dålig vetenskaplig återväxt, och att aktivt satsa på forskarutbildning inom dem.

Antalet licentiatexamina 2000 (27) var något under medeltalet för den gångna femårsperioden (33,8). Utvecklingen förefaller vara resultatet av två motsatta trender, ett ökat antal forskarstuderande och ett starkt minskat intresse för att avlägga licentiatexamen.

Åbo Akademis andel av samtliga licentiatexamina i Finland utgjorde år 2000 3,6 %, vilket är lägre än 1999 (4,4 %).

Under året avlades 50 doktorsexamina eller 13 fler än den genomsnittliga målsättningen för åren 1998-2000. Anmärkningsvärt är det stora antalet doktorsexamina i humaniora (9 mot femårsmedeltalet 4,8 och naturvetenskap 16 mot medeltalet 11,6).

Sammantaget kan konstateras att akademin överskridit de genomsnittliga målsättningarna avseende doktorsexamina för perioden 1998-2000 med i medeltal 43,7 avlagda examina jämfört med målsättningen 37. En granskning utbildningsområdesvis ger vid handen att alla andra utbildningsområden än de samhällsvetenskapliga och merkantila antingen uppnått eller överskridit sina målsättningar.

Akademins andel av doktorsexamina i Finland år 2000 är 4,3 % vilket är högre än de senaste fem åren (1999 3,6 %, 1998 3,9 %, 1997 3.1 %, 1996 3.3 % och 1995 2.9 % ).

Medianåldern respektive medelåldern för de nya doktorerna var år 2000 utbildningsområdesvis följande:

Vid tolkningen av resultaten i forskarutbildningen bör beaktas att forskarutbildning är långsiktig verksamhet och att resultaten på grund av slumpmässiga faktorer varierar från år till år. Speciellt på små områden som teologi, psykologi och hälsovårdsvetenskap kan de slumpmässiga variationerna vara stora. De planmässiga satsningar som nedan relateras tycks dock ha gett god utdelning under avtalsperioden.

Av de nationella forskarskolorna har 6 letts från akademin: informationsbehandling, kemisk processteknik, bioinformatik och strukturell biologi, materialforskning, miljöforskning och -teknologi och stokastik. Forskarstuderande från akademin har också deltagit i 21 av andra universitet ledda forskar-skolor.

Vid utgången av året bedrev 69 studerande med anknytning till Åbo Akademi forskarstudier inom de nationella forskarskolorna och därtill ytterligare ca 25 med hjälp av stipendier.

För att stöda forskarutbildningen utanför de områden där forskarskolor inrättats riktades åtta helårsstipendier till studerande inom dessa så identifierade bristområden. Stipendiemottagarna har representerat bl.a. ämnena sociologi, rättsvetenskap, pedagogik, finska, nationalekonomi, konstvetenskap, nordisk historia och tyska.

Forskarutbildningen har även understötts genom att rektor fördelat 320.000 mk för omkostnader för forskarutbildningsprogrammen och ytterligare 280.000 mk för forskarstudiernas slutskede.

Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för doktorsexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 12 har medtagits användningen av alla anslag under resultatområdet forskarutbildning och därtill hörande forskning år 2000 dividerat med medeltalet av antalet doktorsexamina per år under perioden 1998-2000.

Åbo Akademi har förbundit sig att identifiera ett begränsat antal styrke-/satsningsområden inom forskningen. Vid behandlingen av verksamhets- och ekonomiplanen 1998-2000 den 6 februari 1997 fastställde akademistyrelsen kriterier för satsningsområden, samtidigt som man indelade områdena i tre faser; utvecklingsfasen, styrkefasen och anpassningsfasen. Med tillämpande av de nya kriterierna identifierades åtta områden i utvecklingsfasen (aggressionsforskning, kvinnoforskning, besluts-planering och informationssystem, högskolepedagogik, miljöforskning, välfärdsforskning och barn-litteratur), sju områden i styrkefasen (litteraturpragmatik, exegetik, mänskliga rättigheter, informations-behandling och datateknik, materialforskning, kemiteknik och bioteknik) och ett område i an-passningsfasen (Kejsardömenas upplösning).

Satsningsområdena har uppmärksammats bl.a. vid fördelningen av anslag för forskningsprojekt och understöd för vetenskaplig verksamhet inom Åbo Akademi men också vid den nationella fördelningen av anslag för spetsforskningsenheter (informationsbehandling, exegetik och bioteknik) och nationella satsningsområden (datateknik, bioteknik och materialteknik) till akademin.

Vid nomineringen av nya spetsforskningsenheter för perioden 2000-2005 har Finlands Akademi utsett forskargruppen för processkemi vid Åbo Akademi och forskargruppen för utformningen av tidig judisk och kristen ideologi som är gemensam för de exegetiska institutionerna vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet.

Som en indikation på hög kvalitet i forskningsverksamheten har förutom nominering till spetsenhet också betraktats finansieringen via Finlands Akademi på grund av den granskningsprocess som ansökningarna om finansiering genomgår. Som positivt kan därför noteras att den finansiering som gått via Åbo Akademis bokföring år 1999 ökat från 18,6 Mmk år 1998 till 21,6 Mmk år 1999 och ytterligare till 22,99 Mmk år 2000.

När det gäller de kvalitativa målen kan man med tillfredsställelse konstatera att 40 % av ansökningarna från akademin inom EU:s femte ramprogram har fått finansiering medan det europeiska medeltalet ligger på 20 %.

Antalet rapporterade publikationer har vid Åbo Akademi alltsedan år 1998 hållits sig på en nivå av drygt 1.100 per år samtidigt som andelen utomlands publicerade publikationer successivt ökat så att den år 1999 utgjorde 72 %, vilket är avsevärt högre än det nationella medelvärdet 64 %. Akademins nationella andel av alla publikationer utgjorde år 1999 5,1 %, av de internationella publikationerna 5,7 % och av de i Finland publicerade 4,1 %. De preliminära uppgifterna om antalet publikationer tyder på att publikationsverksamhetens volym år 2000 är på minst samma nivå som året innan.

Målsättningen att öka den externa nationella och internationella forskningsfinansieringen uppfylls successivt. Den externa forskningsfinansieringen (utgifterna) uppgick år 2000 enligt preliminära uppgifter till sammanlagt 101 Mmk dvs. 5,2 % av universitetens totala forskningsfinansiering, vilket jämfört med år 1999 innebär att akademins andel stigit från 4,7 %.

År 2000 övergick 12 personer till examensinriktade studier på basis av studier inom öppen universitetsundervisning. Motsvarande tal för år 1999 var likaså 12 och för år 1998 64. Detta ger medeltalet 29 per år för perioden 1998-2000, vilket innebär att Åbo Akademi överskridit målsättningen på 20.

Utbudet av undervisning inom det öppna universitetet, som år 1999 var 1.340 studieveckor har år 2000 sjunkit något till 1.307 studieveckor, vilket samtidigt innebär att akademins andel av det nationella utbudet sjönk från 5 % till 4,2 %.

Antalet avlagda studieveckor var 18.323 vilket är obetydligt mindre än året innan (18.436 sv) och utgör 6 % av prestationerna i hela landet (1999 6,3 %).

Det kalkylerade antalet helårsstudieplatser inom det öppna universitetet var 1.204, en kraftig ökning (14 %) jämfört med 1999 (1.073), vilket samtidigt innebär att den nationella andelen steg från 6,4 till 6,9 %.

Nettoantalet studerande inom öppna universitetet var 4.497, en ökning jämfört med år 1999 (4.158) med 8 % vilket samtidigt innebär att akademins nationella andel av studerandena ökat från 5,3 % till 5,6 % och att målsättningen 3.500 studerande klart överskridits.

Den totala volymen på fortbildningsverksamheten vid Åbo Akademi har sjunkit år 2000 beroende närmast på att en del stora EU-finansierade projekt avslutats och att år 2000 ännu infaller mellan två programperioder samt på att de centrala samarbetspartnerna och finansiärerna inom den offentliga sektorn bl.a. utbildningsstyrelsen och länsstyrelserna inte finansierat fortbildning i samma utsträckning som tidigare. Nedåtgående siffror gäller inte endast ÅA utan är en trend vid fortbildningscentralerna i hela landet.

Det totala antalet fortbildningskurser har minskat från 285 år 1999 till 239 år 2000. Akademins relativa nationella andel av det totala kursantalet minskade från 5,3 % till 4,6 % under samma tidsperiod. Minskningen gäller såväl långa fortbildningskurser som minskat med 9 % från 86 till 79 och korta kurser som minskat med 15 % från 184 till 155 som specialkurser som minskat från 15 år 1999 till 5 år 2000.

Också det totala utbudet i form av undervisningstimmar har minskat med 19 % från 11.878 till 9.604 timmar.

Det totala antalet fortbildningsstuderande har däremot stigit med 2 % till 6.372, varav 2.047 i långvarig fortbildning. Samtidigt steg den nationella andelen av det totala antalet studerande från 4,7 % till 5,3 %.

Detta innebär att akademin med klar marginal överskridit målsättningen 4.000 studerande varav 600 i långvarig fortbildning.

Under året har satsningen på hög kvalitet i verksamheten, vilken belönades genom att vuxenutbildningen vid akademin av högskolornas utvärderingsråd utsetts till nationell kvalitetsenhet räknat från år 1999, fortsatt bl.a. genom satsning på flerformsstudier med ökade inslag av informations- och kommunikationsteknologi och på utveckling av utvärderingsmetoder inom skolväsendet.

Målsättningen att knyta vuxenutbildningen fastare till grund- och forskarutbildningen har beaktats bl.a. genom att biämnesundervisningen i ett antal ämnen samt undervisning inom tvärvetenskapliga temaområden av typ miljökunskap, Europakunskap, African Studies och skärgårdskunskap handhas av fortbildningscentralerna.

Också den internationella verksamheten har utvidgats successivt. Åbo Akademi har samarbetat speciellt med de övriga nordiska länderna och länderna kring Östersjön inkluderande Ryssland och de baltiska staterna och samarbetet har omfattat också andra europeiska stater, bl.a. Irland, Storbritannien och Österrike, samtidigt som det sträcker sig ända till Afrika och Sydamerika. Samarbetet innefattar distansundervisning och utarbetandet av undervisningsmaterial och studiehelheter. I fortsatt tillväxt är samarbetet inom olika nätverk i Europa. Fortbildningscentralerna har även deltagit i stora utvecklingsprojekt inom EU som finansieras med medel ur Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Åbo Akademi använde år 1998 av sina totala utgifter 8,0 % och av sina budgetanslag 4,8 % för vuxenutbildning. År 1999 sjönk andelen av de totala utgifterna till 6,9 % och av de budgetfinansierade till 4,2 % på grund av att anslagen för fortbildning minskat. Den nedåtgående trenden har fortsatt ännu år 2000 då andelen av de totala utgifterna uppgick till 5,7 % och av de budgetfinansierade till 4,0.

Utvecklingen av arbetsmiljön och personalfrågorna har skett enligt de riktlinjer som uppdragits i det av styrelsen hösten 1996 antagna personalpolitiska programmet. Speciellt kan nämnas satsningarna på åtgärder som är ägnade att förbättra såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön vid akademin. Inom projektet "MÅ BRA VID ÅA" som syftar till att bibehålla personalens arbetsförmåga, arbetsglädje trivsel och utveckling arrangerades kampanjer, förmedlades information samt ordnades kurser och seminarier riktade både till hela personalen och specifika målgrupper. En del projekt på enhetsnivå inleddes och i samarbete med arbetshälsovården och med finansiering från Statskontoret och Folkpensionsanstalten har genomförts specifika åtgärder som riktar sig till enskilda anställda eller grupper av anställda som hotas av försvagad arbetsförmåga.

Under år 2000 har akademistyrelsen kunnat fastslå en utformning av den högskolepedagogiska satsningen som tillfredsställer berörda parter. Ett tillfälligt lektorat inrättades från hösten 2000 och de första kurserna i utbildningspaketet på 6 studieveckor inleddes i slutet av höstterminen.

Under året har förberedande åtgärder vidtagits för att akademin skall kunna uppgöra ett personalekonomiskt bokslut för år 2000.

Åbo Akademis styrelse godkände den 3 juni 1999 en miljöplan för hållbar utveckling. Planen utgör en handlings- och åtgärdsplan gällande Åbo Akademis praktiska och fysiska verksamheter och innehåller även ställningstaganden om befrämjande av miljöfrågor och implementering av begreppet hållbar utveckling i undervisning och forskning. En rapport över aktiviteterna på detta område år ges på sidorna 29-31.

Ett allmänt stipendiereglemente för de stipendier som ägs av utomstående men utges av Akademin har antagits. Åtgärden överför beslutanderätten från styrelsen till rektor och är en del av processen att klargöra akademistyrelsens roll som linjedragare och rektors roll som beslutsfattare.

Utrymmesplaner för verksamheten både i Åbo och i Vasa har antagits av akademistyrelsen som underlag för planeringen och dimensioneringen av projektet Strandkvarnen i Vasa och projektet Arken i Åbo.

En plan och en strategi för den internationella verksamheten under åren 2000-2003 har uppgjorts. Den riktar sig främst in på student- och lärarutbyte med andra världsdelar och en internationalisering på hemmaplan.

Rapporten över utvärderingen av akademins verksamhet inom ramen för det europeiska rektorsrådets (CRE) program förelåg i oktober 1998 och publicerades av högskolornas utvärderingsråd. Rapporten fäste bl.a. uppmärksamhet vid det mångsidiga lokala universitetssamarbetet i Åbo, men förhöll sig kritisk till den låga andelen forskarstuderande, den professorstunga lärarkåren, svårigheten att rekrytera svenskspråkig, vetenskaplig personal samt den splittrade förvaltningsstrukturen. En uppföljning av utvärderingen kommer att av CRE göras under våren 2001.

Bland de åtgärder som med anledning av rapporten har vidtagits kan nämnas styrelsebesluten om övergång till tre undervisningsterminer räknat från hösten 2001 och om en sammanslagning och därmed också en minskning av antalet institutioner, likaså från ingången av hösten 2001. Ytterligare har det skett en delegering av beslutsrätt från styrelsen till fakulteterna och från fakultetsråden till dekanerna. Också inom förvaltningsämbetet har beslutsrätt tilldelats de olika områdena. Rektor håller regelbundna överläggningar med dekanerna. Ett antal strategiska planer har utarbetats avseende bl.a. internationalisering, vuxenutbildning, lärarutbildningen, miljö och virtualisering av undervisningen. En arbetsgrupp har kommit med ett antal förslag till strukturella åtgärder.

Som en egen specialutredning företogs år 2000 en utvärdering av kvinnoforskningen, vilken resulterat i att styrelsen beslutat om ett vidare utvecklande av ämnet och ett återbesättande av professuren på området.

Den av högskolornas utvärderingsråd företagna landsomfattande utvärderingen av lärarutbildningen har vid akademin resulterat i en utvidgad lärarutbildning, vilken tillfälligt förlagts till södra Finland och en förändring av kriterierna för antagning till lärarutbildning till förmån för unga sökande. Vid virtualiseringen av undervisningen är lärarutbildningen ett prioriterat område.

Barnträdgårdslärarutbildningens lokalisering till Jakobstad har även varit föremål för utvärdering, vilken utmynnat i ett beslut om att bibehålla den nuvarande lokaliseringen med ett betydande externt regionalt ekonomiskt stöd.

Den nationella utvärderingen av utbildningen i slaviska språk har föranlett en översyn av kraven i grundstudierna.

Utvärderingen av utbildningen vid akademin har alltsedan år 1995 genomförts så att institutioner och laboratorier har gjort en egen självutvärdering som sammanfattats i fakulteternas årliga självutvärdering. Fakulteternas och de utbildande fristående institutionernas självutvärderingar har sammanfattats för styrelsens räkning. På förslag av nämnden för kvalitetsutveckling och utvärdering har styrelsen sedan beslutat om riktlinjer och principer för den fortsatta utbildningsverksamheten. År 2000 formulerade nämnden till skillnad från tidigare en rad preciserade frågor och inbegärde svar på dem, men också sammanfattande kommentarer om hela utbildningsverksamheten. Förfrågan gällde hela treårsperioden 1997-1999, eftersom nämnden ansåg att utvärderingsverksamheten var tillräckligt etablerad för att enheterna skulle kunna ha tillräckligt perspektiv på en längre period än tre år. Utgående från den sammanfattande utvärderingen av akademins utbildningsverksamhet 1997-1999 avgav styrelsen en rekommendation omfattande tio punkter, vilken bifogas (se s. 32-33).

En utvecklingsplan för akademins informationsteknik (IT) 1997-2001 fastställdes av styrelsen i oktober 1997. Bland planens åtgärdsförslag kan nämnas utvecklandet av IT-närstödet på enheterna, frågan om hur datorutrustningen skall hållas tidsenlig och utvecklandet av studenternas IT-grundutbildning och deras tillgång till datorutrustning. En ny utvecklingsplan för databehandlingen och informationsförvaltningen har antagits för åren 2000-2004.

I enlighet med planen 1997-2001 har en betydande förstärkning av IT-närstödet skett genom att datacentralen för detta ändamål tilldelats fem nya planerare. Genom att datacentralen samtidigt omstrukturerade sin personalorganisation och interna arbetsfördelning är nu 17 personer eller mera än hälften av datacentralens personal aktiva inom närstödet, men efterfrågan på närstödstjänster har trots detta överstigit utbudet.

IT- grundutbildning för studenterna har givits både i Åbo och i Vasa.

Också datorutrustningen har genomgått kontinuerlig förnyelse, även om den strama ekonomin inte medgett så stora centrala satsningar på institutionernas utrustning som man hade önskat. Fortsatt ökning av den utrustning som står till studenternas förfogande har skett.

Datormissbruket fortsatte att öka med så gott som dagliga attacker mot akademins datanät, vilket krävt ökade skyddsåtgärder och vållat vissa olägenheter för användarna. Säkerhetsarbetet vid ÅA leds av en IT- säkerhetschef och en ledningsgrupp. En datasäkerhetspolicy har under året antagits av akademins styrelse.

Den ATM-baserade videomötesutrustning som möjliggör kvalitetsmässigt god och snabb överföring av ljud och bild har underlättat kommunikationen mellan Åbo och Vasa, samtidigt som antalet resor och de risker dylika resor medför har minskat. Möjligheterna att anskaffa dylik utrustning också till Jakobstad och Helsingfors utreds.

Centrala mål för Åbo Akademis bibliotek är förbättrad tillgång till bibliotekets material, ändamålsenlig vård och konservering av samlingarna, förbättring av verksamhetens fysiska ramar och utnyttjandet av nya informationstekniska möjligheter.

På alla dessa områden har skett en betydande utveckling under året, varvid kan noteras att betydande utrymmen för bokmagasin har friställts nära huvudbiblioteket genom att lagret av duplettexemplar flyttat till utrymmen vid Slottsgatan 1 och nya lagerutrymmen för friexemplarsbeståndet har inretts i Masku i anslutning till Kankas gård. Utrymmen för ett humanistiskt och ett teologiskt fakultetsbibliotek färdigställdes i slutet av året.

Ett viktigt projekt som framskridit under året är digitaliseringen av det finlandssvenska kulturarvet.

Vid årets slut var drygt närmare 30 % av samlingarna tillgängliga via online-katalogen. Äldre material har fortlöpande konverterats i samband med utlåningen, därtill har vissa specialkategorier matats in i online-katalogen. Vid en del institutionsbibliotek är hela litteraturbeståndet inmatat.

Förutom tidskrifter och monografier indexerar biblioteket fr.o.m. 1998 även skönlitteratur, såsom tills vidare det enda forskningsbiblioteket som systematiskt gör detta. Biblioteket upprätthåller även on-line databaser för handskriftsmaterial och bildsamlingar.

Bibliotekets hemsidor har uppdaterats kontinuerligt. Länkar till alla de elektroniska tidskrifter biblioteket prenumererar på har satts in. På sikt omstruktureras sidorna med ett ämnesvis indelat virtuellt bibliotek som målsättning.

Rektors beslut att för andra året i rad befria studerande för grundexamen från avgifter för fjärrlån genom att bevilja biblioteket ett specialanslag för att täcka de utgifter fjärrlånen medför har mottagits ytterst positivt.

Åbo Akademi har strävat att förbättra effektiviteten i sin verksamhet genom att utöka sina forsknings-, utbildnings- och andra kontakter till omgivningen vilket också framkommit i avsnitten ovan avseende grundutbildning, forskarutbildning, forskning och vuxenutbildning.

Åbo Akademi har förvaltat det finlandssvenska kulturarvet genom att vidareutveckla sina museer, arkiv och samlingar, genom att understöda den verksamhet som sker inom sångkörer och orkestrar och de olika ämnes- och specialföreningar som verkar i anslutning till Åbo Akademis studentkår samt genom att understöda produktionen av finlandssvenska läromedel.

Som ett led i upprätthållandet av den värdefulla byggnadsmiljön i området kring Åbo Domkyrka har Stiftelsen för Åbo Akademi under året förutom de årliga underhållsarbetena i de fastigheter som Stiftelsen ställer till akademins förfogande, också utfört omfattande grundreparationer i fastigheterna Teologicum (Biskopsgatan 16), Kosmorama (Nylandsgatan 2), Huvudbyggnaden (Domkyrkotorget 3) och slutfört omfattande grundreparationerna i fastigheten Geologicum (Domkyrkotorget 1) och i musikvetenskapliga institutionens utrymmen i Sibeliusmuseum. Nybyggnaden Gripen, som är belägen i akade-mins huvudkvarter vid Tavastgatan 13, togs i bruk vid ingången av år 2000. Åtgärder som befrämjar samma syfte är även de planerade saneringarna av den s.k. Strandkvarnen i Vasa och det gamla industrikvarteret (kvarter 28) i Åbo.

I utvecklandet av kontakterna med samhället kan som en viktig enhet nämnas kompetenscentret i Åbo som omfattar fem centrala verksamhetsområden: biomaterial, bioteknik, materialforskning, träförädling och återvinning av plastmaterial.

Åbo Akademi är engagerad i biomaterialområdet genom sitt medlemskap i Biomaterialcentret vars målsättning är att skapa ett högtstående utvecklings- och testlaboratorium som uppfyller internationella standarder och föreskrifter gällande olika läkemedel. Centret har även kapacitet att framställa material i laboratorieskala.

Materialforskningslaboratoriet fungerar i nära anslutning till Åbouniversiteten och satsar främst på att utveckla industrikontakter.

Träförädlingsverksamheten bygger helt på Åbo Akademis långvariga traditioner inom området. Omfattande industrikontakter har uppbyggts.

Genom Stiftelsens för Åbo Akademi aktieinnehav i ABOATECH är Åbo Akademi starkt engagerad i utveckling av teknologiöverföring.

Som ett led i satsningen på extern finansiering och överföringen av teknologi , innovationer och forskningsresultat till näringslivet har långt gående planer på samordning och fysisk sammanföring av Åbo-universitetens administrativa resurser för forskningsservice uppgjorts. Ett dataprogram för immateriella rättigheter har färdigställts under året.

Fortbildningscentralerna i Åbo och i Vasa har skapat en växande samhällelig kontaktyta genom sitt växande utbud av fortbildning och undervisning inom det öppna universitet, genom nya projekt som berör ungdomars och kvinnors sysselsättning och professionella verksamhet, genom utvecklandet av finlandssvenska läromedel och lokala utvecklingsprojekt som bedrivs i samarbete med olika kommuner.

I Vasa har man genom Mediahuset skapat kontakter till massmedia, lokala myndigheter och också till privata filmproducenter; kontakter som kan fördjupas genom det planerade centret för mediaforskning och -utveckling MediaCity.

Åbo Akademis sysselsättningsbefrämjande verksamhet - Arbetsforum - har under år 2000 speciellt inriktat sig på åtgärder för att främja regional sysselsättning, förmedling av pro gradu-avhandlingar, att utöka kontakterna mellan studerande och arbetsliv, information om arbetsmarknadens krav på utbildningen, att utveckla och koordinera handledningen för studerande, att utöka möjligheter till relevant praktik för studerande, utökad rekryteringsverksamhet samt rådgivning i företagsamhet för akademiskt utbildade.

Arbetsforum har fått projektfinansiering fr.o.m. starten 1994 fram till slutet av 2000. Åbo Akademi kommer fr.o.m. år 2001 att finansiera den sysselsättningsbefrämjande verksamheten med medel från grundbudgeten.

Användningsprocenten för Arbetsforum bland utexaminerade 1999 var 46 % (42 % 1998). Högsta användningsgraden finns bland humanister (70 %), samhällsvetare (68 %) och ekonomer (60 %).

Sammanlagt 775 ÅA-studerande kom för personlig handledning till Arbetsforum i Åbo.

Under år 2000 förmedlade Arbetsforum 1.279 arbetsplatser (1.071 år 1999 och 864 år 1998).

Arbetsforum har under år 2000 fortsatt med karriärplaneringssamtal för andra årets studerande. Under 1999-2000 utnyttjade 24 % av andra årets studerande möjligheten till karriärplaneringssamtal vid Arbetsforum.

Åbo Akademi har under de senaste åren kontinuerligt ökat antalalet praktikplatser. Åbo Akademi förmedlade år 2000 sammanlagt 506,5 månader praktik. Antalet delfinansierade praktikplatser ökade till 70 platser jämfört med 1999 (52 delfinansierade platser) och 1998 (22 delfinansierade platser). Närmare utredning i bilaga, s. 34-35.

Universitetens roll i regionala sysselsättningsfrågor har fått allt större betydelse under den senaste tiden. Behovet av akademiskt utbildad arbetskraft har ökat betydligt i de flesta kommuner. Arbetsforum samarbetar aktivt med ett flertal kommuner i Svenskfinland, som har som mål att få utexaminerade från Åbo Akademi att återvända till hemkommunen.

Åbo Akademis Arbetsforum startade år 2000 i samarbete med Åbo universitet, Åbo handelshögskola, Åbo stad, Åboregionens utvecklingscentral TAD Centre, och Egentliga Finlands förbund, en regional graduförmedling i nätet GRADUNET (www.gradu.net) . Graduförmedlingen strävar till att öka kontakterna mellan studerande och lokala arbetsgivare och närkommuner. Arbetsforum vid Österbottens högskola har startat motsvarande förmedling.

Rådgivning i företagsamhet YPI (Akateemisen yrittäjyyden neuvontapiste) startade vid Åbo akade-miska rekryteringstjänster (Arbetsforum) november 2000. Representanter från Nyföretagarcentralen Generaattori, Kompetenscentret för kulturproduktion och Företagscentralen DIO ger rådgivning och information om företagsamhet.

Åbo Akademis Arbetsforum undersöker årligen nyutexaminerades placering på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsprocenten för utexaminerade under 1999 var 5,7 %. Gruppen "annat", d.v.s. de som varken är arbetslösa eller i arbetslivet, har minskat i antal (1998 15,3 % och 1999 11,9 %). Gruppen sysselsatta har däremot ökat. Denna positiva tendens måste tolkas som en minskning av den dolda arbetslösheten bland nyutexaminerade. Regionalt sett placerar sig utexaminerade främst inom följande regioner: huvudstadsregionen 25 %, övriga Nyland 5 %, Åboland (inkl. Åland) 34 %, Österbotten 27 %.

Kommunen är den vanligaste arbetsgivaren för nyutexaminerade från Åbo Akademi; 39 % arbetar inom den kommunala, 29 % inom den privata sektorn, 23 % inom den statliga och övriga arbetsgivare sysselsätter 9 %.

Åbo Akademis Arbetsforum undersökte för första gången ÅA-doktorernas sysselsättning. Arbets-löshetsprocenten för utexaminerade doktorer 1998-99 var 0 %. De flesta arbetar med forsk-ning/undervisning vid universitet. Närmare hälften, 46 %, ansåg att det finns eftefrågan på deras kunskap på den privata sektorn.

Statistikcentralens uppgifter om sysselsättningssituationen vid utgången av 1998, bland utexaminerade under åren 1989-98, visar att utexaminerade från Åbo Akademi placerar sig bättre än medeltalet av alla utexaminerade i landet. Arbetslösheten bland ÅA:s utexaminerade var år 1998 3,3 %. Andelen arbetslösa bland Åbo Akademis utexaminerade var 1997 (3.8 %) och 1996 (5 %). Sysselsättningssituationen för Åbo Akademis humanister och samhällsvetare hade 1998 förbättrats märkbart; humanisternas arbetslöshet var 5 % (1998) jämfört med 6 % (1997) och av samhällsvetarna var 4.1 % arbetslösa 1998, jämfört med 6 % (1997). Jämförande statistik enligt utbildningsområde visar att utexaminerade från ÅA:s pedagogiska, naturvetenskapliga, vårdvetenskapliga, psykologiska och farmaceutiska utbildningar placerar sig bäst i landet och att också de utexaminerade från humanistiska, juridiska, teologiska och samhällsvetenskapliga utbildningar placerar sig klart bättre än medeltalet i landet.

Arbetsforum har internationellt samarbete inom ramarna för COIMBRA-gruppen, nätverket för nordiska karriärvägledare, FEDORA (Forum Européen de l'Orientation Academique), AGCAS (The Association of Graduate Career Advisory Services), LEONARDO-programmet och SANTANDER-gruppen.

Åbo Akademi använde år 1998 av sina totala utgifter 8 % och av sina budgetanslag 9 % för samhällsservice. Siffrorna för år 1999 var 7,9 % respektive 9,3 %. År 2000 var motsvarande andelar 8,03 % och 10,1 %.

Acceleratorlaboratoriet vid Åbo Akademi uppgick år 1996 i Cyklotron-PET-inrättningen som är en gemensam fristående inrättning för Åbo Akademi och Åbo universitet. Inrättningen bildar tillsammans med PET-enheten vid Åbo universitetscentralsjukhus det nationella PET-centret. Åbo Akademis roll i centret är att med hjälp av sin cyklotron producera radioaktiva utgångsmaterial (precursorer) för verksamheten inom det nationella PET-centret samt att handha därtill hörande forskning och skolning. Användningen av akademins cyklotron har till 80 % beräknats betjäna PET-enheten, medan 20 % betjänar akademins egen undervisning och forskning.

Verksamhetsåret var framgångsrikt för PET-centret, som under året bedrev samarbete med forskare från landets alla medicinska fakulteter och betjänade hela landet även med avseende å kliniska PET-undersökningar.

Vasa övningsskola är en skola som betjänar den finlandssvenska lärarutbildningen. Det innebär att skolan administrativt utgör en del av Åbo Akademi och dess pedagogiska fakultet inom Österbottens högskola i Vasa. Instruktionen för Vasa övningsskola trädde i kraft från årets början. Övningsskolan omfattar tre stadier: lågstadium, högstadium och gymnasium med cirka 800 elever. Inom gymnasiet fungerar också en IB-sektion. Vid skolan arbetar cirka 80 lärare (30 klasslärare, 50 ämneslärare). Skolans ledning utgörs av en ledande rektor som biträds av rektorer för stadierna.

Inom den finländska lärarutbildningen är skolan speciell såtillvida att alla kategorier lärare för den allmänbildande skolan får sin utbildning här, inte bara klass- och ämneslärare utan också lärare i slöjd, teckning, musik, huslig ekonomi, gymnastik, specialundervisning och elevhandledning.

Lärarutbildningsansvaret innebär att skolan satsar på utbildning och kontinuerlig fortbildning inom handledningsuppgifter för lärare. En annan central övningsskoluppgift är det pedagogiska utvecklingsarbetet. Skolan kan uppvisa en rik variation av aktuella pedagogiska inriktningar. Inom lärarutbildningen betonas kopplingen mellan teori och praktik som en integrerad bas. Utvecklingsarbetet sker inom ramen för PT-projektet (praktik-teori) som också fungerar stadieövergripande.

Skolan deltar i de nationella utvecklingsprojekten KIMMOKE och LUMA. LUMA-arbetet redovisas i PF:s publikation 33/99. KIMMOKE har utvärderats under året. På IT-området har utvecklingsarbetet kommit långt speciellt inom datorstödd språkundervisning. Under året har de första kurserna i realämnen också lagts ut på nätet, med möjlighet till distansstudier och individualiserade arbetsformer. Skolan har under året utarbetat en datastrategi och en datapedagogisk central är under planering. En ITK-strategi gemensam för Pedagogiska fakulteten och Vasa övningsskola har utarbetats.

Skolan erbjuder ett brett språkprogram med fyra A-språk (finska, engelska, tyska, franska). Språk-profilen kompletteras av TCE-undervisning (ämnesundervisning på engelska) inom grundutbildningen och IB-program (internationell studentexamen) inom gymnasiet. Lärarnas språkförkovran har också betonats. Internationalismen har främjats bland annat genom elevutbyte med en skola i Schweiz på gymnasienivå. - Finlandssvenskheten utforskas i ett högstadiesamarbete med Borgå utgående från Utbildningsstyrelsens projekt Sommartider.

Ett av årets stora arbetsmoment har varit anpassning av läroplanerna till den nya utbildningslagstiftningen. Speciellt har kontakten till hemmen, den kontinuerliga utvärderingen samt elevbedömningen med betoning på slutbedömningen i grundskolan förnyats. Kriterier för kursbedömningen i gymnasiet har införts. Det dagliga arbetet har utvecklats genom införandet av nya arbetstider med block, som i längd motsvarar en och en halv traditionell "lektion". Blocksystemet innebär också en förnyelse av arbetsmetoderna.

Inom gymnasiet har fördjupningen inom bildkonst och musik fått bredd. Gymnasiediplom har avlagts i bildkonst, slöjd och teater och drama. Dessa ämnen har också fått en ny inramning genom att det nya huset Culturum kunde tas i bruk med en högtidlig invigningsfest den 5 december, på dagen tio år efter det att skolans fana spikades och lystringssången sjöngs för första gången.

En rapport över utvecklande av undervisningsövningarna vid Vasa övningsskola ges på s. 36-37.

Kostnadsmotsvarighetskalkylerna för kundtjänsten och de offentligrättsliga prestationerna (se s. 23) visar att målet för inkomsterna av akademins kundtjänst, som prissätts enligt företagsekonomiska principer, uppnåtts till 97,4 %. Målet i resultatavtalet är för år 2000 22,6 Mmk och resultatet 22 Mmk. Överskottet för år 2000 är 284.050 mk, vilket underskrider målsättningen i resultatavtalet som är 400.000 mk för år 2000.

Akademin avser att stärka sin profil som miljöuniversitet i enlighet med "Åbo Akademis miljöplan för hållbar utveckling"(godkänd av styrelsen den 3 juni 1999) och i enlighet med den av rektor tillsatta miljöprofileringsarbetsgruppens förslag: "Översiktlig plan för Åbo Akademis miljöprofilering" (inlämnad till rektor den 11 augusti 1999). Miljöprofileringen omfattar både: i) forskning, undervisning, fortbildning samt tvärsektoriella och utåtriktade nätverk, och ii) akademins interna fysiska miljöarbete.

Ett viktigt internationellt riktgivande styrinstrument för miljöprofileringen utgörs även av CRE-deklarationen "University charter för sustainable development" från år 1993 - undertecknad av över 200 europeiska universitetsrektorer (inklusive ÅA). Åbo Akademi har sedan april 1999 en särskild koordinator för miljöprofileringen, anställd via Fortbilningscentralen vid ÅA. Verksamheten planeras via Ledningsgruppen för ÅA:s miljöprofilering inom forsknings, undervisning och utåtriktade nätverk och via Ledningsgruppen för Åbo Akademis fysiska miljöarbete (bägge tillsatta den 6 september 1999).

"Miljörelaterad" forskning, undervisning eller fortbildning (i detta sammanhang innefattande ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling) förmedlas vid akademins samtliga sju fakulteter. Över hälften av ÅA:s institutioner och enheter erbjuds eller erbjuder miljörelaterad undervisning och ca 40 institutioner eller enheter bedriver någon form av miljörelaterad forskning.

Exempel på, vid ÅA företrädda, miljöanknutna forsknings- och/eller undervisningstemaområden är:
* Inom HF: miljöhistoria, miljösyn i litteraturen, etnologi, miljöfilosofi och livsåskådning, religionsvetenskap, miljösyn i konsten, inklusive de tvärvetenskapliga studiehelheterna Kulturmiljöstudier och Miljökunskap,
* Inom MNF: miljötoxikologi, miljökemi, organiska miljögifter, miljöbiologi/marinbiologi/eko-logi/hälsobiologi, miljöfysik, miljögeologi, miljöanalytik, inklusive den tvärvetenskapliga studie-helheten Miljökunskap (jfr nedan),
* Inom ESF: företagsekonomi/miljöledning/miljöredovisning, miljö & marknad, miljöpolitik/miljöförvaltning, miljörätt, miljöekonomi/ekologisk ekonomi/världsekonomi/nationaleko-nomi, miljösociologi, kvinnovetenskap/miljöaspekter, mänskliga rättigheter, inklusive den tvär-vetenskapliga studiehelheten Miljökunskap (jfr nedan),
* Inom KTF: miljöanalytik, miljöanläggningar/miljöteknik, miljökemi, miljöprocessteknik- och kemi, inklusive vissa kurser inom den tvärvetenskapliga studiehelheten Miljökunskap,
* Inom TF: miljöetik/moral, religionsfilosofi, miljösyn, livsåskådning, inklusive den tvärveten-skapliga studiehelheten Miljökunskap (jfr nedan),
* Inom PF: miljöpedagogik/miljöfostran (jfr nedan), geografi, hälsofostran, ämnesdidaktik, specialpedagogik, barnpedagogik…
* Inom SVF: välfärd, socialpolitik…
* Tvärvetenskapliga studiehelheter med miljöaspekter
- Miljökunskap (kurser bl.a.: miljövård, ekologi, miljögeologi, miljökemi, miljöfarliga ämnen, sustainable baltic region, sustainable water management, vatten i samhället, världsekonomi, miljö- och resursekonomi, miljö och marknad, miljörätt och förvaltningsstruktur, environmental politics and policies in Europe, miljöpolitik, institutioner i miljöpolitiken, trade and environment, miljöledning, miljösociologi, kvinnovetenskapliga perspektiv på miljöfrågor, miljöfilosofi, kulturekologi och miljöhistoria, miljö- och etik, miljö och livssyn (nya eller alternativa kurser tillkommer årligen i mån av finansiering).
- Baltic University Programme (kurser bl.a. sustainable baltic regions, sustainable water management) (jfr Miljökunskap ovan)
- Miljöpedagogik (kurser: miljöfostrande och ämnesintegrerande uteskolverksamhet, grunder i miljöfostran/meningsfull miljöundervisning samt nordiskt nätverk kring miljöpedagogik inom lärarutbildningar).
- Kulturmiljöstudier(studiehelhet inom HF som erbjudits t.o.m. år 2000).

År 2000 erbjöds inom den tvärvetenskapliga studiehelheten Miljökunskap 25 olika kurser (om totalt ca 85 sv) som helt eller delvis kan tillgodoräknas inom de flesta (ca 80 %) studieprogram vid HF, ESF, MNF, TF och KTF och som därtill betjänar ett stort antal vuxenstuderanden samt Åbos internationella utbytesstuderanden. Det internationella nätverket Baltic University Programme (BUP), vars nationella centrum koordineras via ÅA:s fortbildningscentral, erbjuder sju olika tvärvetenskapliga miljöinriktade kurser som kan ingå i Miljökunskapshelheten (tre av dessa gavs vid ÅA år 2000).

Kurserna inom Miljökunskap (inklusive BUP-kurserna) koordinerade via FC, samt Miljöpedagogik, och Kulturmiljöstudier finansierades år 2000 i huvudsak via Stiftelsens för ÅA allmänna miljöprofileringsanslag (sammanlagt 19 kurser om totalt 56 studieveckor, för sammanlagt ca 290 studeranden) och/eller via Öppna universitetet, samt i vissa fall via enskilda institutioners egna anslag. Internationella enheten bidrog år 2000 till delfinansiering av en kurs (Sustainable water management, 8 sv)

Via Stiftelsens för Åbo Akademi femåriga anslag för miljöprofileringen, finansierades eller medfinansierades år 2000 13 olika forskningsändamål (sammanlagt 28 månaders lön eller stipendium för forskarstuderanden/forskningsbiträden) enligt följande fördelning: Inom HF: totalt 8 månaders forskarstipendier till 5 enskilda licentiander eller doktorander. Inom PF: Institutionen för lärarutbildning: 5 månaders forskarstipendier till 2 licentiander. Inom TF: Institutionen för systematisk teologi: totalt 6 månaders forskarstipendium till 1 doktorand. Inom ESF: Institutionen för offentlig förvaltning och statsvetenskapliga institutionen: forskningsbiträde/projektkoordinator ca 6 månader. Institutionen för samhällsekonomi och statistik: forskarlön/forskningsbiträde 3 månader. Ovannämnda forskarfinansiering har genererat finansiering eller medfinansiering av åtminstone 6 olika forskningsprojekt. Ur anslaget finansierades även 3 månader utredning kring införande av miljöledningssystem vid Åbo Akademi (jfr ÅA:s fysiska miljöarbete nedan).

Ledningsgruppen för Åbo Akademis interna, fysiska miljö har till uppgift är att befrämja verkställigheten av akademins miljöplan beträffande akademins interna fysiska miljöarbete. ÅA har dock inte tillsvidare kunnat anvisa särskilda budgetanslag för det fysiska miljöarbetet. Ur Stiftelsens för ÅA anslag för miljöforskning och undervisning finansierades dock en särskild utredning kring "Införande av miljöledningssystem vid ÅA", inlämnad i juni 2000.

Ledningsgruppen har därtill, i samråd med enheternas särskilt utsedda miljöansvariga personer, planerat rutiner, praktiska lösningar samt anskaffningsbehov för miljövänligare avfallshantering, återvinning, energiinbesparingar och miljövänligare trafiklösningar i akademikvarteren. Kemikaliehanteringen (som innefattar både arbetsskydds- och miljöaspekter) vid ÅA:s institutioner, är fortfarande inte tillfredsställande. Institutioner med kemikaliehantering anmodades av ledningsgruppen att inom augusti 2000 uppgöra lagstadgade kemikalieförteckningar. En särskild arbetsgrupp har, i hopp om anslag under 2001, utarbetat basfunktionerna för en ÅA-gemensam kemikaliedatabas, inkluderande rutiner och web-länkar för framtagning av lagstadgad skyddsinformation om varje enskild kemikalie.

Merparten av ÅA:s miljöanknutna forskarnätverk, kontakter till myndigheter, medverkan i olika forskarsamfund samt informationsförmedling till allmänhet och massmedia dirigeras direkt via enskilda institutioner och forskare. En totalöversikt av denna verksamhet ur miljöprofileringssynpunkt saknas därmed tillsvidare (skulle förutsätta en grundlig genomgång av de enskilda institutionernas verksamhetsredogörelser). Allmän information om Åbo Akademis miljöforskning och miljöundervisning, via massmedia (TV, radio, dagspress och facktidskrifter) och via olika offentliga mötesforum (samarbetsmöten, mässor, workshops, konferenser o.a.) torde ha förmedlats vid över sjuttio olika tillfällen, samt inför olika studiebesök (skolor, utbildningsansvariga, forskningsfinansiärer, företag o.a.

Inom Akademicafé-serien inleddes år 2000 en, till allmänheten riktad, föredragsserie under temat "Åbo Akademis miljöprofiler - från etik till teknik". Serien fortsätter under 2001. År 2000 inleddes planeringen av ett ÅA-gemensamt bokprojekt: "Från etik till teknik - miljöförståelse i ett universitetsperspektiv". Boken innefattar 32 artiklar som exemplifierar 26 olika ÅA-enheters miljöforskning eller miljöundervisning och beräknas vara klar inom 2001. Boken riktar sig till svenska gymnasier och yrkesutbildningsenheter, allmänna bibliotek, nordiska allmänna och universitetsinstitutioner samt till massmedia och till en miljö- och kulturintresserad allmänhet.

Åbo Akademis styrelse har 30.3.2000 utgående från den sammanfattande utvärderingen av akademins utbildningsverksamhet åren 1997-1999 avgett följande rekommendationer till enheterna för verkställande under de närmast följande läsåren.

1. Styrelsen uppmanar fakulteter och övriga enheter som anställer lärare att följa akademins rekommendationer för beaktande av pedagogisk förmåga fullt ut och systematiskt så att, då en framställning till utnämnande myndighet görs, en redogörelse över hur rekommendationerna har följts medföljer framställningen.
2. Då det nuvarande systemet för högskolepedagogisk och annan personalutbildning inte har motiverat personalen tillräckligt uppmanar styrelsen enheterna att aktivt ta i bruk den modell för högskolepedagogisk fortbildning som styrelsen beslutar om utgående från Dahlbacka-gruppens förslag.
3. Eftersom erfarenheterna av må bra-verksamheten över lag är goda borde den fortsätta om medel kan uppbringas. Styrelsen uppmanar alla enheter att ta i bruk utvecklingssamtal och, om uppgiften förefaller övermäktig, bör förmansuppgiften fördelas så ett samtalen blir genomförbara.
4. Trots de missförstånd som förefaller att råda kring begreppet egenlärare, uppmanar styrelsen fakulteterna att på allvar gå in för att fördela de nya studerandena på samtliga lärare, vilka har som uppgift ett hjälpa studerandena att komma igång med sina studier och tillsammans med dem bygga upp ett schema för studierna som motsvarar studerandens framtidsförväntningar samt aktivt följa upp studerandens verksamhet. Akademin sänder ut information om vad systemet med egenlärare och lärartutorer går ut på till enheterna.
5. Styrelsen föreslår att fakulteterna överväger möjligheten att, då karriärvägledningssamtal så visar och de därtill stöds av en lärarintervju med studeranden, studeranden hjälps att söka sig till en annan utbildning som bättre motsvarar studerandens avsikter. Lärarlämplighetsproven borde vidareutvecklas, t.ex. genom att psykologisk expertis deltar i intervjusituationen, för att undvika att studerande med personlighetsproblem eller liknande antas till lärarutbildning.
6. Styrelsen avser, då dess rekommendationer om bättre utnyttjande av arbetstiden inte har kunnat följa i den utsträckning som man hade hoppats, att i gengäld stegvis införa ett mer samordnat system för auditoriebokning som stöder ett bättre utnyttjande av arbetsveckan och terminerna.
7. Styrelsen konstaterar att enheterna är nöjda med kursutvärderingsverksamheten men att åtgärder alltjämt måste vidtas beträffande arbetsmängd per studievecka och per curriculum.
8. Kandidatavhandlingen är i en del utbildningar integrerad i studiegången för magisterexamen men inte i alla, varför styrelsen rekommenderar att en integrering görs så att någon stor extra studieinsats inte krävs då kandidatexamen avläggs.
9. Även om de flesta enheterna ännu inte har erfarenhet av karriärplaneringssamtal rekommenderar styrelsen i detta skede att sådana samtal förs av egenlärare, arbetsforums personal och studiesekreterare eller motsvarande
10. Styrelsen rekommenderar att enheterna utreder om det finns sådana studieperioder som ofta återkommer bland de studier som bedrivs utanför examen och bereder plats för dessa i början av studierna så att studietiden inte i onödan förlängs på grund av studerandenas okunskap om arbetsmarknadens krav.

Åbo Akademi finansierar 393 praktikmånader för minst 131 studerande. I tabellerna nedan redogörs för resultaten år 2000. Praktikantlönen är 5010 mk/mån.

Resultaten för år 2000 är jämförda med slutresultaten för 1998 och 1999. Under 1998 behandlades HF och TF praktikplatser gemensamt. Från och med 1999 behandlas de skilt.

Uppgifterna presenteras som antal månader och antal praktikplatser.

Fördelningen av praktikmånader inom Åbo Akademi

I fördelningen ingår under rubriken "Gemensamma" bl.a. förvaltningsämbetets praktikanter och ÅAB:s praktikanter som Arbetsforums platser.

Nyheter under 2000

1. Antalet delfinansierade platser har ökat mest bland platserna för MNF-studerande.
2. Under 2000 infördes att arbetsgivare inom statsförvaltningen kan delta i finansieringen av platserna med 1/3. Dessa platser har prioriterats. Härav den stora ökningen bland platser för MNF-studerande.
3. Praktikperioderna har blivit längre. Få platser är kortare än tre månader, vilket är positivt. Tre månader är den vanligaste längden för en praktikperiod.
4. Allt flera studerande visar själv aktivitet och kontaktar potentiella arbetsgivare.
5. Arbetsforum hade ett informationstillfälle där studerande hade möjlighet att påverka valet av praktikplatser.
6. Både studerande och arbetsgivare försummar ofta att meddela ifall praktikperioden avbryts av olika orsaker. Kontrollen på arbetsgivarna effektiveras 2001.
7. Den universitetsgemensamma marknadsföringen av praktikplatser effektiverades och utvecklades under år 2000. Arbetsforum deltog aktivt i detta arbete.

Vasa övningsskolas styrkeområden och svagheter i relation till undervisningsövningarna refereras som inledning. I sammanhanget lyfts också samarbete på olika nivåer inom och utanför högskolan fram. I belysning av det senaste årets arbete avslutas rapporten med ett framåtperspektiv där uppföljning av fungerande projekt och planeringen av nya aviseras.

Bredden och mångsidigheten i utbildningen bör framför allt lyftas fram. Österbottens högskola ansvarar som enda lärarutbildningsenhet i Finland för en heltäckning av möjliga lärarkategorier. Detta är en speciell utmaning också för Vasa övningsskola, som inom en enda svensk övningsskola erbjuder handledd övningsundervisning för klasslärare, ämneslärare, elevhandledare, speciallärare, lärare i teckning, musik, gymnastik, slöjd, huslig ekonomi.

Bredden finns också i den utbildning som erbjuds skolans elever. Speciellt kan nämnas det omfattande språkprogrammet med fyra A-språk (finska, engelska, franska, tyska), ämnesundervisning på engelska inom grundutbildningen samt studier för internationell studentexamen på gymnasienivå. Beredskapen inom IKT-området bedöms också som mycket god.

Inom klasslärarutbildningen har PT-projektet (integrering praktik-teori) i samarbete med PF fungerat i tre år. Projektet leds av en väl fungerande arbetsgrupp med såväl VÖS som PF representerade. Pilotgruppen har under 2000 varit K3-studerande och har alltså ett år kvar. De erfarenheter som gjorts har på ett naturligt sätt införts, ibland med viss modifiering i efterföljande gruppers undervisningsövningar.

Handledarutbildning har förtjänstfullt utvecklats, med kontinuerlig möjlighet att genomgå en 5 studieveckors modul, samt fördjupa studierna till 20 studieveckor. I handledarutbildningen deltar såväl övningsskolans som fakultetens lärare.

En uppenbar olägenhet är den sparkonsekvens som för ett antal år sedan avskaffade linjeledarna vid pedagogiska fakulteten. Avsaknaden av koordinerande ansvarspersoner för K- respektive Ä-linjerna på fakultetssidan skapar ständigt onödig irritation. Då övningsskolan inte heller längre har representation i institutionsråden förstärks detta problem. Övningsskolans K- och Ä-koordinatorer behöver utnämnda samarbetsparter vid fakulteten.

Det är hög tid att ämneslärarutbildningen får sig en ordentlig genomgång. Alla moment, från antagningsförfarande, innehåll i de pedagogiska studierna till handledningens uppläggning bör förnyas och förenhetligas.

Samarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten fungerar väl på många punkter. PT-projektet har redan nämnts, liksom handledarutbildningen. Under 2000 gjordes också en hel del för att gemensamt finna nya former för undervisningsövningarna i Vasa för "Nylandsutbildningens" avslutande övning. Övningsskolans lärare har fungerat som handledare för dessa studerande. Övningsskolans lärare har också engagerats i samarbetet runt Sibelius-Akademins utbildning av musiklärare.

I samråd med andra utbildningsenheter har undervisningsövningarna för blivande ämneslärare till en del förlagts till andra stadiets skolor av typen arbetar- och medborgarinstitut, handels- och sjukvårdsskolor. Också här finns utrymme för fördjupning av samarbetet.

Övningsskolan och pedagogiska fakulteten har i samverkan med Utbildningsstyrelsen utvecklat diplomkurser i gymnasiet. Kurser som redan förverkligats gäller musik, teckning, drama och slöjd. Planering av huslig ekonomi för gymnasiet pågår. De teoretiska studierna inom dessa ämnen vid pedagogiska fakulteten ges genom övningsskolans arbete en praktisk förankring.

Aktuellt från detta år är studentutbyte över Kvarken inom ramen för UniZon.

Det är just nu en dynamisk tid inom lärarutbildningen. I utkast föreligger högskolans strategi för ämneslärarutbildningen samt pedagogiska fakultetens IKT-strategi. Båda dessa kommer att ha klara konsekvenser för det fortsatta samarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten och det gemensamma utvecklingsarbetet inom lärarutbildningen. Skolans egen IKT-planering med bl.a. ett datapedagogiskt center stöds av pedagogiska fakulteten. En annan samarbetslinje som prioriteras är IKT-utvecklingen mellan alla landets övningsskolor inom projektet e-norssi.

Klasslärarutbildningens PT-projekt fortsätter och avslutas/integreras. I liten skala har redan K- och Ä-linjernas studerande integrerats i gemensamma undervisningsövningar vilket framgent utvecklas. Integrerade ämnesprojekt inom grundutbildningen 1-9 för studerande i modul 5 planeras 2001. Klasslärarstuderande som läst 35 sv i ett undervisningsämne bereds redan nu möjlighet att genomföra en av övningsperioderna (U6) i årskurserna 7-9. För PT-projektet planeras en uppföljning inom Ä-utbildningen under kommande år.

Handledarutbildningen fortsätter enligt de riktlinjer som finns. En ny aspekt av handledarskapets utveckling är fortbildningsmöjlighet inom högskolepedagogik också för lärarutbildare.

	Handledarutbildning 5 och 20 studieveckor
	PT-projektets integrering inom klasslärarutbildningen
	PT-projektets uppföljning inom ämneslärarutbildningen
	Uppföljning av ämneslärarstrategins riktlinjer
	Lärarutbildningen och den virtuella skolan
	Grundutbildningen 1-9 - konsekvenser för lärarutbildningen
	Utvidgad utbildningspraktik inom gymnasiets diplomkurser