Filosofie magisterexamen 160 sv (ca 5-6 år) eller filosofie kandidatexamen 120 sv erhålls efter studier i något av följande utbildningsprogram: biokemi, biologi, biovetenskap, fysik, geologi, informationsbehandling, kemi eller matematik.

(Biämnen: kemi 36 sv och t.ex. cellbiologi)

Utbildningsprogrammet ger utbildning för tjänster inom läkemedels- och livsmedelsindustrin, inom
forskning och inom den offentliga förvaltningen, t.ex. i forskningsinstitut.
Utbildningsprogrammet strävar till att ge en omfattande allmän biokemisk utbildning. Vid sidan av biokemi studeras kemi, som är en viktig grund för förståelsen av biokemi.

(Biämnen inom cellbiologin: biokemi och kemi
och inom miljöbiologin: kemi och valbart biämne)

Inom utbildningsprogrammet kan man utbilda sig till cellbiolog, miljöbiolog eller biologilärare med geografi eller kemi som andra undervisningsämne. Geografiundervisningen ges av Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi under fakultetens översyn.

Programmet siktar på tjänster inom forskning och produktutveckling och på kontroll-, informations- och planeringsuppgifter som fordrar biologisk sakkunskap.

Utbildningsprogrammet i biovetenskap

(Biämnen: kemi och ekonomiska studier)

Undervisning ges parallellt både vid Åbo Akademi (Institutionen för biokemi och farmaci och Institutionen för biologi) och vid Åbo universitet (Matematisk- naturvetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten).

De filosofie magistrar som utbildas inom programmet kommer att kunna placera sig inom bioteknik- och läkemedelsföretag, med arbetsuppgifter som hänför sig till produktutvecklings- och forskningsarbete. Den ekonomiska utbildningen som ingår i undervisningsprogrammet ger ytterligare stöd för dessa uppgifter. Grundexamen i biovetenskap kan påbyggas med forskarstudier som leder till filosofie doktorsexamen.

(Biämnen: matematik och valbart biämne)

Inom utbildningsprogrammet i fysik kan man bli fysiker eller fysiklärare.

Fysikerutbildningen ger en grund för bl.a. tjänster inom strålskydd, hälso- och miljövård, inom forskning och inom industrin och affärslivet.

Fysiker kan också arbeta på sjukhus. Fysiklärare behövs förutom vid gymnasier och högstadier också t.ex. vid tekniska skolor. Fysiklärarna har t.ex. ämneskombinationerna: fysik-matematik, fysik-kemi eller fysik-datateknik.

(Biämen: valbara)

Inom utbildningsprogrammet i geologi kan studenten inrikta sig på olika specialområden i vilka alla ingår en allmän grundkunskap i geologi och mineralogi. Traditionellt har geologernas arbetsuppgifter koncentrerats på malmletnings-, karterings- och forskningsuppgifter vid gruvindustrier, byggnadsindustrier och forskningsanstalter, men en inriktning mot andra områden kan också väljas.

Miljögeologi är ett område som för tillfället utvecklas och ger möjligheter att följa grundämnenas vandring i berg, jord och grundvatten. Inriktningen siktar på uppgifter inom miljöplanering och övervakning. Geologistudierna kan kombineras med oorganisk kemi som ger möjlighet till kompetens för material- och keramikindustriforskning.

De viktigaste ämnena vid sidan av huvudämnet geologi är kemi, fysik, informationsbehandling och kvartär- och byggnadsgeologi (vid Åbo universitet). För studerande som vill inrikta sig på miljögeologi är ekologi ett lämpligt biämne. Studenten har frihet att efter eget omdöme (och i samråd med handledaren) forma en egen ämneskombination för sina studier i geologi.

Utbildningsprogrammet i informations- behandling

(Biämnen: matematik och valbart biämne)

Utbildningsprogrammet leder till kompetens för tjänster i ADB-branschen och för uppgifter inom olika områden där ADB-expertis behövs. Utsikterna att få anställning med examen i informationsbehandling kan bedömas som goda.

Val av fördjupningsobjekt inom ämnet informationsbehandling görs i slutet av det andra studieåret. Det viktigaste ämnet vid sidan av informationsbehandling är matematik.

De studerande har möjlighet att själva påverka inriktningen av studierna genom fritt valbara kurser. Programmering och användning av dator intar en central plats i utbildningen.

(Biämnen: fysik och valbart biämne)

Utbildningsprogrammet ger kompetens för bl.a. ledning av kemiska laboratorier och forskningsinrättningar, för forskning och industriell produktutveckling eller för uppgifter inom näringslivets kemiska sektor, t.ex. inom livsmedelsindustrin.

Inom utbildningsprogrammet kan man välja mellan fem delområden: analytisk, fysikalisk, oorganisk och organisk kemi samt kvantkemi och molekylär spektrometri. Utöver fysik kan till biämnen väljas t.ex. matematik eller informationsbehandling.

Inom utbildningsprogrammet kan man även utbilda sig till ämneslärare med möjlighet att välja undervisningsämnena kemi-fysik, kemi-biologi, kemi-datateknik eller kemi-matematik.

(Biämnen: varierande beroende på linjevalet)

Den s.k. allmänna matematiken ger utbildning för uppgifter t.ex. inom försäkringsbranschen och inom forskning och planering. Utbildningen koncentreras på teoretisk matematik och därutöver läses fysik och informationsbehandling.

Tillämpad matematik och statistik ger utbildning för bl.a. utredningsuppgifter inom kvantitativ planering i statliga verk och näringsliv. Förutom matematik läses statistik och informationsbehandling.

Linjen i försäkrings- och finansmatematik ger färdigheter för verksamhet i riskbedömning och planering av ekonomiska processer inom offentliga sektorn, försäkringsbolag, banker och olika investeringsföretag. På linjen kan man välja kurser som ingår direkt i eller stöder SGF-examen (s.k. aktuarieexamen).

Matematiklärare utbildas för grundskolor, gymnasier och t.ex. tekniska yrkesläroanstalter. Matematiklärarens andra undervisningsämne är i allmänhet fysik, datateknik eller kemi.