Humanistiska fakulteten
Examina
Examina som
kan avläggas vid fakulteten är kandidatexamen i humanistiska
vetenskaper, filosofie magisterexamen, psykologie kandidatexamen
samt psykologie magisterexamen. Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper
och psykologie kandidatexamen som båda omfattar 120 studieveckor
och kan avläggas på 3 år är lägre högskoleexamina.
Filosofie magisterexamen som omfattar 160 studieveckor och psykologie
magisterexamen, som omfattar 180 studieveckor är högre
högskoleexamina. En utbildning på 160-180 studieveckor
kan genom heldagsstudier avläggas på ca 5 år.
För examen
krävs studier i minst två ämnen. Den sökande
antas till det ämne som blir den studerandes huvudämne.
Studerande som inte har fått studierätt i sitt huvudämne
kan inte få examensbetyg.
Studier för grundexamen
Studierna i
fakultetens ämnen är indelade i tre studietyper: grundstudier,
ämnesstudier och fördjupade studier. De mest omfattande
studierna bedrivs i huvudämnet (75-80 sv) t.o.m. fördjupade
studier. I de fördjupade studierna ingår bl.a. en avhandling.
Avhandlingsarbetet omfattar 20 sv. Studier i biämnet omfattar
35-40 sv. Inom psykologutbildningen är de psykologiska studierna
av större omfattning medan övriga studier är av mindre
omfattning.
I examen ingår
dessutom allmänna studier och ca 30 sv valfria studier (utom
för ämneslärare som har obligatorisk pedagogik 35
sv och för dem som studerar på den fackspråkligt-merkantila
linjen som läser ekonomiska ämnen). I de allmänna
studierna ingår kommunikation, språkstudier och studier
som avser att ge en tvärvetenskaplig och metodologisk grund
för studierna. De allmänna studierna är dels gemensamma
för alla inom fakulteten, dels beroende på huvudämne.
För information
om Humanistiska fakulteten se även http://www.abo.fi/fak/hf/.
Val av studieämne
Nya studerande
antas till ett huvudämne.
Vid fakulteten finns nedannämnda ämnen företrädda.
De ämnen som kan läsas som huvudämne anges med *.
Valet av biämne
är i princip fritt, utom för dem som studerar främmande
språk på den fackspråkligt-merkantila linjen
och för ämneslärare för vilka vissa ämneskombinationer
rekommenderas. Som biämne kan man ha något ämne
som finns vid Humanistiska fakulteten. Ämnen från andra
fakulteter eller från andra universitet kan också
komma ifråga.
Rätt att
studera biämne ansöker man vanligen om först när
man är inskriven. Den som vill studera engelska som biämne
måste dock ansöka om detta i den gemensamma antagningen.
I slutet av detta kapitel anges hur man får biämnesstudierätt
i de olika ämnena i fråga.
Den som blir antagen till lärarutbildning vid Pedagogiska
fakulteten kan inte samtidigt få studierätt i biämnet
engelska.
Observera
att det kan finnas minimikrav
för att få inleda studierna i ett ämne även
då man redan har studierätt. För endel språkämnen
gäller det att klara det diagnostiska provet, för historia
och vissa kulturvetenskapliga ämnen bör man klara introduktionskursen
med minst vitsordet 2 eller 2-. Detta gäller såväl
för huvud- som biämnesstudier.
Ytterligare
uppgifter om studierna vid fakulteten ges i fakultetens studiehandbok.
Val av linje
Alla nya studerande
antas till den allmänna linjen, valet av linje sker
sedan under studiernas gång.
Allmänna
linjen ger en allmän kompetens och ger beredskap för
olika yrken som kräver akademiska studier i respektive ämne.
På den allmänna linjen är biämnesvalet fritt.
|
|
|
Ämneslärarlinjen
Studerande
med något av huvudämnena svenska språket, litteraturvetenskap,
främmande språk (inklusive finska), historia eller filosofi
kan utbilda sig till ämneslärare.
Antagningen
till lärarutbildningen sker på basis av ett lämplighetsprov.
Lärarlämplighetsprovet anordnas på vårterminen
i Åbo och i Vasa. Ämneslärarutbildningen förutsätter
studier vid Pedagogiska fakulteten i Vasa och ger behörighet
för lärartjänster i svenska skolor.
En blivande
språklärare kombinerar vanligen två främmande
språk. Även finska räknas här som ett främmande
språk. Undervisningsämnen i examen kan också vara
psykologi, filosofi, livsåskådningskunskap eller samhällskunskap.
Det finns tjänster där modersmål och litteratur
kombineras med ett främmande språk eller med historia.
Vissa kombinationer kräver en examen som är mer omfattande
än 160 studieveckor.
Finskspråkiga
studenter kan bli lärare i svenska i finska skolor om de läser
nordiska språk som huvudämne eller i engelska, franska
eller tyska om de läser respektive språk som huvudämne.
De bedriver sina pedagogiska studier inom en särskild kvot
vid Åbo universitet. Antagningen till lärarlinjen sker
en gång per år och baserar sig på resultet i lärarlämplighetsprov.
Den fackspråkligt-merkantila linjen (FAX-linjen) innebär
studier i två moderna språk (det ena språket läses
som huvudämne) kombinerat med studier i ekonomiska ämnen.
Något av följande ämnen kan vara huvudämne:
engelska, finska, franska, nordiska språk, ryska eller tyska.
Kurserna i ekonomi avläggs vid ESF. Linjen ger beredskap för
sådana uppgifter inom näringslivet och den offentliga
sektorn som kräver kunskaper i språk och ekonomi. Studierna
avser även att förbereda för språklärarverksamhet
i fackliga läroanstalter (pedagogiska tilläggsstudier
krävs).
Antagning till linjen sker genom att inlämna en blankett till
fakultetens kansli senast 30.4. Kvoten är 30 studerande per
år. Antagningen inom de olika ämnena sker enligt följande:
Engelska: linjevalet
sker i slutet av första studieåret utgående från
studentens studieframgång i ämnet fram till 30.4. (Antalet
sv, om antalet sv är detsamma för flera avgör vitsord).
7 studerande antas.
Finska: linjevalet sker efter grundstudierna. En förutsättning
att få välja FAX-linjen är att den studerande avklarat
FAX-kurserna inom grundstudierna. 5 studerande antas.
Franska: linjevalet sker efter grundstudierna, som är
identiska för alla. 5 studerande antas.
Nordiska språk: 3 studieplatser.
Ryska: 5 studieplatser.
Tyska: linjevalet sker efter grundstudierna. En förutsättning
att få välja FAX-linjen är att den studerande avklarat
FAX-kurserna inom grundstudierna. 5 studerande antas.
Linjen för
kulturledarskap.
Huvudämne bör vara något av ämnena konstvetenskap,
litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk folkloristik eller
religionsvetenskap. Vid ansökningstidens utgång bör
minst 20 sv vara avklarade i huvudämnet samt minst 60 sv sammanlagt.
De studerande rangordnas enligt antalet sv, dock så, att om
möjligt minst tre av ovannämnda ämnen finns representerade
bland huvudämnena. Antagningen till linjen sker genom att inlämna
en blankett till fakultetskansliet senast 30.4. Antagning sker därefter
vartannat år. Tolv studerande antas. Ingen antagning år
2004.
Linjen för
översättning.
Översättningsutbildningen anordnas som en experimentutbildning
under läsåret 2004-05. Den omfattar studier i svenska
och finska samt i normalfallet även litteraturvetenskap. Ett
av dessa ämnen skall vara huvudämne.
Översättningsutbildningen syftar dels till att berika,
fördjupa och precisera den studerandes insikt i översättningen
som process, dels till att bereda möjlighet till kvalificerad
handledd övning i översättning med svenskt målspråk
och finskt källspråk, avseende såväl facktext
som litterär text.
Antagning till linjen sker efter inlämning av en blankett
till fakultetens kansli senast 30.4.2004. Kvoten är 10 studerande.
Vid ansökningstidens utgång bör i regel grund- och
ämnesstudierna vara avklarade i huvudämnet och grundstudierna
i biämnet.
Antagning sker
utifrån värdering av prestationerna i ett inträdesprov.
Inträdesprovet innefattar dels ett översättningsprov
med finskt källspråk och svenskt målspråk,
dels originalspråksproduktion på svenska (kommentar
av argumenterande text). Allmänt humanistiskt orienterad facktext
används som underlag för båda uppgifterna. Bruk
av lexikografiska hjälpmedel är tillåtet.
Proven anordnas enligt följande:
Prov 1: översättning från finska till svenska
Tid: 12.05.2004 kl 9-12
Plats: Aud. Parnassos (A 203), Arken, Fabriksgatan 2.
Prov 2: svensk originalspråksproduktion
Tid: 12.05.2004 kl 14-17
Plats: Aud. Parnassos (A 203), Arken, Fabriksgatan 2.
|
|