Akademiska studier

Universitetsstudier skiljer sig rätt mycket från skolstudierna. Självstudier är en viktig arbetsform vid sidan av föreläsningar, seminarier och laborationer. Studier vid ett universitet innebär att man får ta ansvar för sitt arbete på ett helt annat sätt än i gymnasiet. Det är viktigt att ta reda på vad studierna i ett visst ämne går ut på innan man fattar sitt beslut. Akademisk utbildning är också tidskrävande. Man skall bekanta sig med de studiesociala förmåner som finns och överväga alla de för- och nackdelar en lång utbildning för med sig. Studietiden påverkas av vilka ämnen man läser, hur undervisningen är ordnad, hur aktiv man själv är o.s.v. Aktivt deltagande i studentkårsverksamheten eller i olika organ vid Akademin kan förlänga studietiden. Å andra sidan medför det ofta fördelar på andra sätt, t.ex. senare i yrkeslivet.

En högre högskoleexamen (magisterexamen) omfattar nu 160 studieveckor. Inom de flesta områden avlägger man en lägre högskoleexamen (kandidatexamen) som omfattar 120 studieveckor, se närmare under respektive fakultet.

En studievecka är en studieprestation som kräver en arbetsinsats på i genomsnitt 40 timmar. Diplomingenjörsutbildningen och psykologutbildningen omfattar 180 studieveckor. En examen på 160 studieveckor kan avläggas på ca 5 år medan en examen på 180 studieveckor kräver 5 till 6 år.

Fr.o.m. hösten 2005 mäts studieprestationerna i studiepoäng då man i Finland genomför en examensreform inom högskoleutbildningen enligt den s.k. Bolognamodellen. En magisterexamen kommer då att omfatta 300 poäng och det skall vara möjligt att avlägga en sådan på fem år. En kandidatexamen blir 180 poäng och skall avläggas på tre år. Övergången till de nya studieenheterna sker automatiskt för dem som är inskrivna vid Akademin då den nya förordningen träder i kraft. Information om detta ges senare.