Substantiv

Första deklinationen: kännetecken a.

Typord: silva,-ae = skog.                         

	singularis	pluralis
nom	silv-a	silv-ae
gen	silv-ae	silv-ārum
dat	silv-ae	silv-is
ack	silv-am	silv-as
abl	silv-ā	silv-īs

OBS. uttrycken pater, māter familiās (husfar, -mor)

dat.o.abl.plur. av dea (gudinna), fīlia (dotter): deabus, fīliābus

Genus: femininum. Naturliga maskuliner t.ex. agricola, incola, nauta, pirata, poeta, scriba (skrivare), collega, papa (påve).

Andra deklinationen: kännetecken o.

Maskulina: typord: servus,-ī = slav, liber, librī = bok

nom	serv-us	servī	liber	libr-ī
gen	serv-i	serv-orum	libr-i	libr-ōrum
dat	serv-o	serv-is	libr-o	libr-is
ack	serv-um	serv-os	libr-um	libr-os
abl	serv-o	serv-is	libr-o	libr-is
vok	serv-e!	serv-i

Liksom puer böjs vir,-ī (man).

Av vissa ord kan man finna en gen.plur. på -um, t.ex. deum - deōrum.

Neutra: typord: bellum,-ī = krig

Neutrala ord är likalydande i nom ock ack

nom	bell-um	bell-a
gen	bell-ī	bell-ōrum
dat	bell-ō	bell-īs
ack	bell-um	bell-a
abl	bell-ō	bell-īs

Tredje deklinationen: kännetecken konsonant eller i.

A. Maskulina och feminina

1. Konsonantstammar: typord: cōnsul,-is = konsul, rēx, rēgis = konung

nom	cōnsul	cōnsul-ēs	rēx	rēg-ēs
gen	cōnsul-is	cōnsul-um	rēg-is	rēg-um
dat	cōnsul-ī	cōnsul-ibus	rēg-ī	rēg-ibus
ack	cōnsul-em	cōnsul-ēs	rēg-em	rēg-ēs
abl	cōnsul-e	cōnsul-ibus	rēg-e	rēg-ibus

Konsonantstammar är olikstaviga ord, vilkas böjningsstam utgår på en konsonant, dessutom orden pater, māter, frāter (far, mor, bror) samt de likstaviga orden canis (hund), iuvenis (yngling), senex (gubbe). Ett olikstavigt ord är ett sådant som i gen. har (minst) en stavelse mera än i nom. Ex: leō, leōnis (lejon).

2. Blandad grupp: typord: urbs, urbis = stad, ignis, ignis = eld

nom	urb-s	urb-ēs	ign-is	ign-ēs
gen	urb-is	urb-ium	ign-is	ign-ium
dat	urb-i	urb-ibus	ign-ī	ign-ibus
ack	urb-em	urb-ēs	ign-em	ign-ēs
abl	urb-e	urb-ibus	ign-e(-i)	ign-ibus

Till blandade gruppen hör

a) olikstaviga ord, vilkas böjningsstam utgår på två eller flera kons.; b) likstaviga ord på -is och -es. Ex.: nūbēs, nūbis.

3. i-stammar: typord: puppis, puppis = akter (med avvikande böjning vīs = kraft)

nom	pupp-is	pupp-ēs	vis	vires
gen	pupp-is	pupp-ium	-	vires
dat	pupp-i	pupp-ibus	-	virium
ack	pupp-im	pupp-ēs	vim	viribus
abl	pupp-i	pupp-ibus	vi	viribus

Till i-stammarna hör likstaviga geografiska namn (mestadels) på -is (t.ex. Tiberis, Neapolis) samt orden puppis, turris (torn), febris, sitis (törst), secūris (yxa), vis.

B. Neutra

1. Konsonantstammar: typord: tempus, temporis = tid

nom	tempus	tempor-a
gen	tempor-is	tempor-um
dat	tempor-ī	tempor-ibus
ack	tempus	tempor-a
abl	tempor-e	tempor-ibus

2. i-stammar: typord: mare,maris = hav

Till i-stammarna hör ord som utgår på -ar, -e, -al. Ex.: animal, animā-lis (djur). Övriga neutra hör till konsonantstammarna.

nom	mar-e	mar-ia
gen	mar-is	mar-ium
dat	mar-ī	mar-ibus
ack	mar-e	mar-ia
abl	mar-i	mar-ibus

Fjärde deklinationen: kännetecken u. Maskulina: typord: exercitus,-ūs = arme Neutra: typord: cornū,-ūs = horn

nom	exercitus	exercitus	corn-ū	corn-ua
gen	exercit-ūs	exercituum	corn-ūs	cornuum
dat	exercitui	exercitibus	cornui	corn-ibus
ack	exercit-um	exercit-ūs	corn-ū	corn-ua
abl	exercitu	exercitibus	corn-ū	corn-ibus

Genus: maskulina på -us, neutra på -ū. Undantag: feminint är följande: domus (hus), manus (hand), porticus (pelarhall), acus (nål), tribus (kommunalt distrikt), Idūs, -uum (ett datum), nurus (svärdotter), socrus (svärmor).

Av dessa har domus vissa parallellformer enl. dekl. II: abl sing. domō, ack.plur. domōs, gen.plur. domōrum. OBS. lokativ domī=hemma

Femte deklinationen: kännetecken e. Typord: rēs, reī = sak,

	singularis	pluralis
nom	res	res
gen	rei	rerum
dat	rei	rebus
ack	rem	res
abl	re	rebus