Folkloristiska arkivet vid Åbo Akademi
Start
Om arkivet Samlingar
Projekt
Studenter
Länkar

Projektbeskrivning: Ranckens samling

Folkloristiska arkivet planerar att renskriva och registrera valda delar av J.O.I. Ranckens samling som består av de äldsta (1848) folkloreuppteckningarna i Finland på svenska. Ranckens folkloristiska samling är deponerad i Folkloristiska arkivet vid Åbo Akademi och ingår i Vasa svenska lyceums bibliotek, som ägs av Åbo Akademi och är placerat på Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia. Dessa folklivs- och folkdiktsuppteckningar är rariteter och består av tusentals folklivsskildringar, folksagor, sägner och folkvisor. Nu önskar Folkloristiska arkivet göra dem tillgängliga via on-line för allmänheten via en databas på vår hemsida. Skapandet av databasen och webbvyer för sökning sker med egna medel. För att kunna göra detta behöver de renskrivas eftersom de gamla uppteckningarna är svårlästa.

Ranckens samling

Johan Oskar Immanuel Rancken (1824-1895) var lektor och sedermera rektor för Wasa gymnasium. Han blev också Vasa lyceums första rektor, men han avgick efter bara två år 1876 för att ägna sig åt forskning och sina samlingar. Han återkom dock som lärare 1884. J. Oskar I. Rancken var en hängiven folkbildningsman, forskare och framförallt samlare. Han var verksam på många samhällsområden utöver sin lärargärning och skrev flitigt i både lokal och nationell press. Som pedagog och historiker publicerade han ett stort antal verk. I dag ihågkoms han som den som startade systematisk insamling av svensk folkdiktning i Finland. Hans samlingar av brev och handskrifter har uppordnats och förtecknats i Lyceibiblioteket (Tritonia i Vasa) förutom folkloresamlingarna (R1-III, V-VI) som finns deponerade i Folkloristiska arkivet vid Åbo Akademi. (Oskar Rancken. Pedagog och samlare, folklivsvetare och historiker. Red. Carsten Bregenhøj. Helsingfors: SLS 2001)

 Insamlingen av folkdiktning

Rancken var den första att samla in folklore på svenska i Finland. Under 1800-talets början var intresset för folklore stort men på grund av den nationalistiska rörelsen och intresset för den finska kulturen ägnades mycken tid och kraft åt att dokumentera den med bland annat utgivandet av Kalevala (1835 och 1849) som resultat. Även Rancken var intresserad av att studera och samla in den finska folkloren. Under en exkursion år 1843, med mål att samla finsk folklore, stannade han i svenskbygderna och blev sålunda medveten om svenska dialekter och folksånger på svenska. 1848 publicerade han en programförklaring och uppmanade till allmän insamling av folkligt material för att den svenska kulturen i Finland skulle få uppmärksamhet. Han inspirerade också sina elever till insamling, bland annat J.E.Wefvar som lämnade enorma folkloresamlingar efter sig vilka ingår i Ranckens samling (RII). Han hade även sina elever (1866, 1869-71, 1887) att skriva hembygdsbeskrivningar (RI). Det material Rancken och hans elever samlade in består av sagor, folkvisor, folkbruk, seder, ordspråk och talesätt. Materialet omfattar 1417 Folkvisor, 554 melodiuppteckningar, 587 sagor och sägner, diverse folklivsuppteckningar 457 stycken under åren 1866-1894. Det är således mycket stora mängder material, ett stort ovärderligt finlandssvenskt kulturarv.

Varför göra materialet tillgängligt för allmänheten?

Många av de existerande arkiven har stora skatter men allmänheten har svårt att ta del av dem. Att kunna göra sökningar on-line är dagens melodi. Folkloristiska arkivet har ingen fast anställd personal och små möjligheter till marknadsföring. Kännarna hittar ändå hit och vi har också den allra största kundtjänsten just på Ranckens uppteckningar. Eftersom samlingen är en deposition har den inte registrerats på samma sätt som det övriga materialet (fritextdatabas TRIP). En satsning på Ranckens material gällande registrering och renskrivning skulle underlätta allmänhetens möjlighet att ta del av materialet. Eftersom materialet är så gammalt lyder det inte under några copyrightbestämmelser. Flera doktorsavhandlingar (bl.a. Wolf-Knuts och Asplund Ingemark) har gjorts på delar av detta material. Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia stöder denna ansökan.